- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
593

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X Gustav - Andra kriget mot Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade Karl Gustav sökt hindra genom en bestämmelse i
Roskildefreden, att Sverige och Danmark skulle gemensamt
utestänga alla fientliga flottor från Östersjön.

Men hur kunde Karl Gustav hoppas att få en villig
bundsförvant i en makt, som nyss kämpat med honom på liv och
död? Han skulle snart finna, att han misstagit sig grundligt,
att han låtit blända sig av konung Fredriks och de danska
diplomaternas vackra tal om ett nordiskt förbund. När det
gällde att uppfylla fredsvillkoren, vågade danska regeringen
icke bryta med Holland. Då insåg Karl Gustav, att vad han
från Danmark hade att vänta var icke bistånd utan hämnd
vid första tillfälle. I det längsta drog han sig för att börja
ett nytt krig med sin granne. Han ändrade, såsom han själv
sade, beslut var fjortonde dag — tills det äntligen stod klart
för honom, att det var bättre att förekomma än förekommas.
Och så beslöt han att förvandla hela Danmark med Norge
till svenska provinser. Karl Gustav hade lärt känna den
danska statens svaghet och räknade på en överraskning med
hastig verkan.

Fryxell ser i Karl Gustavs »omättliga krigs- och
ärelystnad» enda förklaringen till det nya danska kriget, liksom han
i dessa konungens egenskaper tror sig finna orsaken till att
Sverige, som vid hans tronbestigning åtnjöt fredens
välsignelser, vid hans död var »omgivet av ett brett bälte blodade
och sargade landskap och i mitten av detta elände låg
blödande och utmattat». Fryxell talar om Karl Gustavs
»baksluga överfall på Danmark» och betecknar detta
krigsföretag som en fläck på hans hjälteära. Men den moderna
historieforskningen har, stödd på fullt bevisande dokument,
rentvått hans minne. Hellre öppet krig än en fred, vars
bestämmelser den andra parten icke ville fullgöra — det
var hans ståndpunkt.

Ett halvt år efter fredsslutet i Roskilde landstego svenska
trupper på Själland. Den 11 augusti stod fienden åter utanför
Köpenhamn. Planen var att genast storma staden, vars
befästningar befunno sig i eländigt skick. Vallgravarna voro
mångenstädes uttorkade, och vallarna kunde man på flere
ställen rida eller köra över. Vid underrättelsen om
fredsbrottet voro köpenhamnarne först som slagna av skräck.
Men harmen ingav dem ett förtvivlat mod. Då man föreslog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free