- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / III. Gustaf II Adolfs, Kristinas och Karl X Gustavs tid 1611-1660 /
595

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X Gustav - Andra kriget mot Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medan löpgravarna långsamt närmade sig befästningarna,
kom en holländsk flotta seglande till Köpenhamns
undsättning och styrde för förlig vind genom Öresund söder ut. Där
möttes den av en jämnstark svensk flotta, anförd av Karl
Gustav Wrangel. Svenskarne utkämpade en långvarig strid
med världens yppersta sjömakt. Fartygen blandades om
varandra. Vana, som svenskarne voro, att se fienden i vitögat,
sökte de komma till äntring och handgemäng. »Med
svenskarne är det ingen vanlig strid — det är ett mördande», sade
holländarne. Men gynnad av nordanvinden slog sig den
holländska flottan igenom och undsatte Köpenhamn med soldater
och krigsförnödenheter. I brev hem till Holland berömde den
holländske amiralen svenska flottans hållning: aldrig hade
han varit i hetare batalj; vart ögonblick hade det gällt livet.

Men Köpenhamn var räddat, och svenskarne måste
upphäva belägringen. Karl X hade dock ingalunda uppgivit sina
planer utan väntade blott på vintern, då holländska flottan
ej skulle kunna komma danskarne till hjälp. Under
väntetiden lät han sina trupper intaga ett fast läger ett par mil
från staden.

Men nu kommo andra fiender anryckande landvägen. Upp
genom Holstein trängde en stark här av polacker, österrikare
och brandenburgare; och de svenska trupper, som stodo i
Jylland, måste slutligen utrymma halvön. I Skåne och
Bleking jäste det bland befolkningen, och den hotfulla
stämningen tog sig uttryck i upproriska rörelser. Trondhjems
län återtogs av danskarne, och på Bornholm blev den svenske
guvernören nedskjuten på en gata i Rönne. Det blev signalen
till ett allmänt uppror. Liksom på ett överenskommet
tecken började kyrkklockorna över hela ön ringa, och den lilla
svenska besättningen blev nedgjord eller tillfångatagen.

I gränsfjällen mellan Norge och Lappland samlades vid
samma tid en mängd norskt krigsfolk, som hotade både
kopparverket vid Svappavara och silververket vid Silbojokk.
Och under sommaren, när landshövdingen drog
skyddsvakten från silverbruket, i tanke att vattenflödena skulle hindra
norrmännen från att rycka in i Sverige, passade dessa på
att hemsöka anläggningen. De fingo som vägvisare några
svenska lappar, vilka voro förbittrade över att de måst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:08:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/3/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free