Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattarnes arbete för svenska folkets välstånd - Om sedelförfalskningar och anläggningen av riksbankens pappersbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blev han inkallad för bankokommissarierna. Han försökte
då först »med gruveliga eder, så att man däröver måste fasa»,
styrka sin oskuld men måste slutligen falla till föga.
Bankokommissarierna ville dock icke för detta misslyckade försök
att »göra papper» förstöra den unge mannens framtid utan
förläto honom, på villkor att han aldrig mer skulle göra så.
Men för sitt ungdomliga svärjande ansågo de prästerliga
bankofullmäktige, att han borde näpsas, och därför blev han
hänvisad till en av dem, kyrkoherden i Klara, doktor Jöran
Nordberg, att förhöras och varnas.
En annan student, en östgöte vid namn Kjernander,
hade drivit samma slags fabrikation i större skala, innan det
år 1735 upptäcktes. För att kunna verka trovärdigare vid
de falska sedlarnas utprånglande hade han betjänat sig av
mera välsituerade kamraters ytterkläder. Hovrättens dom
lydde på att ynglingen verkligen gjort sig skyldig till
dödsstraff, men som Kungl. Maj:t av nåd behagat mildra straffet,
skulle han få sona sitt brott med att schavottera på
Järntorget och därsammastädes löpa fem gatlopp.
I förbigående kan nämnas, att för Kjernander blev hans
ungdoms snedsprång anledning till en väckelse, som väl
ingen kunnat ana. Han flydde undan rättvisans arm till
Tyskland, där han kom under inflytande av pietisterna, och
efter fyra års undervisning i Halle blev han sänd som
missionär till Ostindien. I Kalkutta gifte han sig rikt, uppförde på
egen bekostnad en kyrka samt andra missionsbyggnader och
gjorde så betydande insatser i missionsarbetet där, att han
räknas bland den protestantiska missionens grundläggare.
Han utvecklade också en storartad gästfrihet mot
vetenskapsmän och musikälskare. Men han hade slagit på för stort,
och en del borgensförbindelser, som en son ådrog honom,
förde honom i konkurs, så att han fick tillbringa sina sista
år i obemärkthet.
Men nog nu om sedelförfalskare! Mot själva det onda
trodde sig bankofullmäktige år 1755 ha funnit ett mera
effektivt medel genom anläggningen av ett bankens eget
pappersbruk, som skulle tillverka ett papper »med vissa,
ifrån allt annat papper särskilda och till compositionen ej
lätteligen utrönta kännetecken». Det papper, som dittills
använts för sedeltillverkningen, hade inköpts från utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
