Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Gustav III som samhällsförbättrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För politiska flyktingar och bankruttörer blev Marstrand
nu en kärkommen tillflyktsort, särskilt för franska adelsmän,
vilka den stora revolutionen fördrev från deras eget land.
Stadens krönika berättar också om de många fester och
»assembléer», som sådana förnäma flyktingar höllo tillsammans med
Marstrands borgare samt kommendanten och officerarne på
Karlstens fästning hos den dåvarande värden på
stadskällaren, »Mickel på tunnan», såsom han kallades.
Under det nordamerikanska frihetskriget, som utbröt 1775,
var det lysande tider för frihamnen. Under de fem första
åren av sin tillvaro besöktes den av det för sin tid
stora antalet av 200 amerikanska fartyg, vilka införde
varor för 8 millioner kronors värde och utförde gods för 14
millioner. Stadens inkomster blevo under första året sju
gånger så stora som förut. Folkmängden växte hastigt, och
göteborgarne började frukta för konkurrensen. Men i
längden verkade skärgården utanför Marstrand med sina klippor
och många farliga undervattensskär avskräckande på de
sjöfarande. Så mycket starkare lockelse utövade däremot de
ogästvänliga skären på smugglare och andra äventyrare, vilka
under skydd av frihamnen kunde undandraga sig lagens
väktare. Den första person, som Liljencrants råkade vid ett
besök i sin nyinrättade porto franco, var hans egen kamrer
vid Mariebergs porslinsfabrik, som hemligen bestulit honom
på några tusen riksdaler och nu räddat sig hit!
Mer och mer blev det klart, att man här hade sådana
naturhinder mot sig, att den åsyftade fördelen med frihamnen
icke kunde vinnas. Följden blev, att porto franco-inrättningen
upphävdes år 1794. I stället fick Göteborg en allmän
nederlagsfrihet för allehanda utländska handelsvaror,
undantagandes salt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>