- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
110

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Vid tjusarkonungens hov

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna tala vid hovet eller förstå teaterarbeten», skriver
Gustav Johan Ehrensvärd. Och när Skjöldebrand i sina
memoarer talar om sin studenttid i Uppsala, får man av
hans skildring avgjort det intrycket, att ridläraren och
fäktmästaren voro universitetets båda främsta personligheter,
ehuru måhända något mindre berömda än Linné och Ihre,
den store språkforskaren.

»De tre gracerna.»



Klarast av alla stjärnor vid tredje Gustavs hov strålade
»de tre gracerna», grevinnorna Höpken, Löwenhielm och
Meijerfeldt. Med all sin skönhet och sin kvicka, slagfärdiga
konversation voro de dock ej några dygdemönster. Gustav III
lät Sergel föreviga grevinnan von Höpkens fägring genom
att taga hennes huvud till modell för en staty av den gudinna,
som hon så ivrigt dyrkat.

Kellgren har besjungit de tre gracerna i en dikt »Gratiernas
döpelse», som börjar med denna strof:

»Jag vördnad har för alla slags gudinnor
        i himmel och på jord;
för friherrinnor och grevinnor
och för herdinnor — med ett ord
för allt det kön, som sluts på innor;
åt alla vill jag aktning ge
        men dyrka — endast tre.»


Ulrika von Höpken och Augusta Löwenhielm voro döttrar
till överhovjägmästaren Karl von Fersen, bror till den store
Hattchefen och själv känd som en av sin tids elegantaste
och mest levnadsglada kavaljerer. Hans hustru, Charlotta
Sparre eller Lotta, som hon kallades, hade väckt uppseende
för sin älskliga fägring t. o. m. vid franska hovet, då hon
följde med sin fränka Karl Gustav Tessins maka till Paris.

Ulla Fersen skall ha kommit till världen så ovanligt
smärtfritt för modern, att denna låtit undfalla sig en
förvånad fråga: »Var det ingenting annat än det här?» Varför
drottning Lovisa Ulrika lär ha rått henne att fortsätta på
samma sätt en gång om året.

Ulla Fersen fick som sin första stora erövring räkna den
vackre prins Fredrik Adolf. Han lär ha varit så kär, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free