Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Gustav III som beskyddare av vetenskap och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orden »Snille och smak». Den viktigaste inkomstkälla, som
konungen tilldelade akademien, var privilegiet på
utgivningen av Post- och inrikestidningar.
Akademiens svenska språklära utkom år 1836. Numera
är den naturligtvis till stor del föråldrad. Det väldiga
ordboksföretaget med sina språkprov ur hela den svenska
litteraturen är ett arbete för mansåldrar. Långa tider har
det legat nere och sedan måst börjas på nytt igen; och ännu
har det ej hunnit längre än till alfabetets första bokstäver.
Däremot har »Akademiens ordlista», som utgör norm för vår
rättskrivning, som bekant utgått i flere upplagor.
Det lär ha varit välljudet i orden »en av de aderton», som
föranlett konungen att bestämma akademiens medlemsantal
till denna siffra. Bredvid skalderna och de lärda skulle även
vittert intresserade magnater taga plats för att öka glansen
av ett ledamotskap i akademien.
Till förebild för sin akademi hade Gustav tagit den berömda
franska akademien, och den livlige konungens förhoppningar
flögo så högt, att han i andanom såg den dag, då svenskarnes
vittra bragder skulle vinna samma höga ära som en gång
deras bedrifter på slagfältet.
Gustavs intresse för Svenska akademien förblev lika varmt
hela livet igenom. I sina akademisters krets sökte och fann
han vila från de många regeringsbestyren. Här avlade han
kungligheten och satt som en vitter bland de vittra, deltog
i deras överläggningar och ville ej gälla för mer än en vanlig
dödlig. Han var ej blott akademiens beskyddare — han var
i själva verket dess levande ande. I ingen av sina skapelser
lever tjusarkonungen ännu så livligt och så personligt som
i Svenska akademien.
Samtidigt med instiftandet av Svenska akademien
ombildade Gustav den av Lovisa Ulrika skapade
Vitterhetsakademien till en Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademi, vars egentliga verksamhetsfält blev den svenska
fornforskningen.
Litteratur till denna avdelning:
Henrik Schück och Karl Warburg, Illustrerad svensk litteraturhistoria: del II.
Fredrik Böök, Gunnar Castrén, Richard Steffen, Otto Sylwan, Svensk litteraturhistoria under redaktion av Otto Sylwan: del I (med utförlig litteraturförteckning).
Martin Lamm, Upplysningstidens romantik: 2 delar. Häft. kr. 53:—; inb. kr. 74:—.
Lydia Wahlström, Den svenska odlingens stormän: IV; häft. kr. 1:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
