Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar»
- Bengt Lidner
- Johan Gabriel Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kring dem dansa spöken med rysliga skrål,
som blod utur dödskallar dricka
och stöta tillhop var sin multnade bål
och tjuta: ’Alonzo, du tappre, din skål!
Och skål för din trolösa flicka!’»
Johan Gabriel Oxenstierna
hör till de veka och känsliga natursvärmarnes krets. I ett
brev till sin hustru liknar han en gång sin själ vid ett
asplöv: »Det finnes ingen fläkt så svag, varav den ej sättes i
rörelse.» Hans känslighet har från början ett drag av lätt
melankoli, som är både klädsamt och behagligt. Det skänker,
säger han själv i dagboken, »i sina stunder ensliga nöjen,
vilka kanske likna de största av dem som finnas bland ett
glatt sällskap».
Sin kärlek till naturen hade han insupit på sin morfars,
riksrådets Gyllenborgs gård, det vackra Skenäs i Vingåker,
där hans far, en gammal karolin och generalmajor, bodde
på ålderdomen. Här har Johan Gabriel genomlevat en
lycklig barndom. Här får han ock som femtonårig sin första stora
upplevelse: kärleken till Themir, som i verklighetens värld
bär namnet Anna Kinvall och är hushållerska på herrgården.
Hon är åtta år äldre än sin unge tillbedjare, och naturligtvis
är det hon, som tagit första steget. Men det hindrar icke,
att femtonåringen genombävas av salig rysning, när han
anförtror sin dagbok den stora hemligheten. Han bär henne
på sina armar — i tankarna, då han ensam strövar omkring
i skogar och lundar. Men hans kärlekslycka tar ett hastigt
slut, då Themir av en grym fader tvingas att helt prosaiskt
äkta en bruksbokhållare, som icke äger hennes kärlek.
Långt in i mannaåldern bevarar dock skalden minnet av
hennes idealiserade gestalt, minnet av den första kärlekens
sötma och bitterhet.
En del av sin uppväxttid tillbragte han vid Uppsala
universitet. När han fyllt nitton år, kom han till Stockholm för
att inträda i kansliet. Det var mot frihetstidens slut, år 1769.
Hur kände han sig till mods i storstaden? Hans dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0225.html
