- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
737

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två hemlivets sångare - Frans Mikael Franzén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppfostrades med. »Sången över Creutz» börjar för
motsättningens skull med en skildring av den nordiska
forntidens »rysligt vilda» skaldskap:

»Ingen Erato[1] på Tules fjällar
gratierna
[2] böd till dans. Där klang
i dess stormbebodda hällar
ingen lesbisk
[3]sång. Blott Rota[4] sprang
tjutande kring heden; och i spåren
döden flög från rad till rad.
Barden stod på klippans brant, och håren
på hans hjässa reste sig. Han kvad:
såsom nordanvinden skarpa
stormade hans ljud; och på den harpa,
där hans djärva fingrar lopp,
stänktes blod av slagna kämpars tropp.

Långsamt mogna vettet och behagen;
hemsk var denna sång, var blott ett skri
av barbaren, som betagen
tryckte känslan ut med raseri.»


Den götiske barden

»sjöng om stjärnevalvet, som kring fjällen
svängs av en osynlig hand,
sjöng om gastars skrän i norrskenskvällen
mellan isberg längs vid havets rand».


Som en motsats till denna vilda, barbariska sång tecknar
Franzén därpå den harmoniska klassiska poesin:

»Bland cypriska[5] favoner[6],
följd av gratier och kupidoner
[7],
där naturen sorglös ler,
föddes skönheten — och föds ej mer.»


Franzén ser nu i Creutz den förste representanten i
Norden för denna förädlade diktkonst:

»Vilka syner! Afrodites duvor
kyssas här uti en mossig tall.
Nymfer där på hedens tuvor
lockas fram vid ljuva flöjters skall.»



[1] En av grekernas nio sånggudinnor.
[2] Behagens gudinnor.
[3] Ett par av Greklands mest berömda diktare voro från ön Lesbos.
[4] En av valkyriorna.
[5] Från Cypern, kärleksgudinnans älsklingsplats: kärleksmättade.
[6] Västanfläktar, vårvindar.
[7] Kärleksgudar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free