Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Hur vår nuvarande regeringsform tillkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och allmänhetens jubel kommo under fund med, att det hela
var en blodig drift med reaktionen icke inom Frankrike utan
i gamla Sverige.
Ironin är mästerlig. Aldrig rubbas författarens allvar,
icke ett ögonblick faller han ur sin roll, då han talar om
franska revolutionens »avskyvärda skrifter om frihet och
människans så kallade rättigheter» samt vikten av att »hindra
dylika skrifters vidare utbredande». Det borde ske genom att
Frankrikes monark utfärdade en författning, »att
boktryckerier vore regala verk, som icke av någon
särskild person finge innehavas och drivas».
»Nu äro emellertid», heter det vidare, »filosofernas skrifter
till en förskräckande mängd utlöpande och i bokhandeln
instuckna. De böra indragas, huru svårt det ock må vara
att verkställa det. Till den ändan kunde husvisitationer
hos bokhandlare anställas, offentligt bruk av dylika skrifter
vid strängt ansvar förbjudas, premier utlovas för den som
godvilligt avlämnade eller uppbrände dem, och den yngling
förklaras ovärdig att bekläda något ämbete i riket, som
hädanefter beträddes i umgänge med filosofiska satser. För
styrelsen av de allmänna tänkesätten borde en särskild
konselj inrättas» och inom denna upprättas en byrå för
bearbetning av den allmänna opinionen. Där skulle välsinnade
författare anställas till belöning för sitt arbete i den goda
sakens tjänst.
Särskilt borde opinionen bearbetas från statens sida genom
goda böcker. I samma mån, som monarkien befästes, kommer
dock »behovet av nyttiga böcker och skrifter att upphöra»
till stor besparing för statens kassa och till nationalekonomiskt
gagn även därigenom, att »en mängd händer, som det
skadliga författare-hantverket sysselsatt, varda återställda åt
nyttiga slöjder».
I denna ton gycklar den unge radikalen med reaktionen
utefter hela linjen av samhällsfrågor.
Hjerta hade nyss fyllt 26 år, då han på riksdagen i
Norrköping fick tillfälle att träda i breschen för sina politiska
åsikter. Av oppositionsmännen betraktades han som en av
partiets främsta krafter, men vad de styrande tyckte om
honom framgår av Lars von Engeströms ord efter riksdagens
slut: »Järta är ilsken och elak. I alla saker håller han av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
