Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Överste Gustavsson och hans familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därom, att han önskade till statskassan återlämna den
faddergåva av 12 tunnor guld, som riksens ständer en gång
förärat honom. »Då min önskan är att till Guds ära och
min egen uppbyggelse tillbringa mina återstående dagar
ulom detta rikets gränser, hoppas jag, att denna min gåva
emottages», tillade han.
Gent emot den snöda mammon visade den landsflyktige
konungen genomgående en flott frigjordhet. Under ett
besök i England år 1810 gav han ett nytt bevis därpå. Den
dåvarande engelske prinsen-regenten, sedermera konung
Georg IV, fick höra, att exkonungen där låtit sälja en del
juveler. Han skyndade sig då att begagna tillfället att visa
Englands trogne bundsförvant sin erkänsla och anhöll att
få tillställa konungen en penningsumma för inköp av andra
juveler till liknande värde. Härtill svarade emellertid den
landsflyktige fursten med mycken värdighet, att han sålt de
ifrågavarande smyckena endast därför att de voro för honom
fullkomligt värdelösa, men icke på grund av någon
penningförlägenhet. Följaktligen såge han sig lyckligtvis ej i behov
av att begagna sig av Hans kungl. Höghets välvilliga anbud.
»Fattig men stolt» var den biltoge. Han avslog också
engelska regeringens anbud om ett slott utanför London jämte en
årlig pension av 6,000 pund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
