Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade
- Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om vi kunde själva förädla all vår ypperliga järnmalm i
stället för att utföra råvaran, skulle vi få minst tio gånger
så mycket betalt därför som nu, alltså tjäna hundratals
millioner kronor årligen, och därtill skulle vi slippa ifrån
många millioner kronors utgifter för importerade järnvaror.
* *
*
En gren av vårt bergsbruk, som också ger god avkastning
under normala förhållanden, är granitindustrin.
Den svenska graniten är känd för sin stora motståndskraft
mot vittring och står i det hänseendet långt framom de flesta
utländska granitsorter. Det finns ej heller många länder,
som kunna tävla med vårt i fråga om rikedom på olika slags
granit, och inget annat land torde ha sina granittillgångar
så väl belägna för transport.
Vår granitindustri kan sägas ha sin vagga på Malmön
i Bohuslän norr om Lysekil, där det första stora stenhuggeriet
anlades år 1844 av den store järnvägsbyggaren Nils
Ericson och handlanden C. A. Kullgren i Uddevalla.
Ändamålet var att tillverka sten till kaj-, bro- och
gatuanläggningar, närmast för Trollhätte kanalbyggnader. Den
Kullgrenska firman utvidgades betydligt och fortsatte efter den
ursprunglige innehavarens död under det i Bohuslän så
bekanta namnet »Granitaktiebolaget C. A. Kullgrens änka».
Även denna firma har utvidgats ofantligt och innehar
stenhuggerier runt svenska kusten, överallt ha
stenhuggerierna utvecklats i riktning mot storindustri med stenkrossar
och en mängd andra maskiner, drivna med ånga eller
elektricitet, med ångkranar och elektriska kranar, rälsvägar och
andra för stenblockens brytning och transport behövliga
anläggningar, som kosta stora pengar. Därför går också
verksamheten inom granitindustrin mer och mer mot
sammanslutning. Och detta ej blott med hänsyn till de stora
driftkostnaderna utan också därför, att försäljningen av
graniten kräver organisation och ingående kännedom om den
ofta vanskliga marknad, där tillverkningarna skola salubjudas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0463.html
