Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lappländska bergen var ytterst ringa, ända till dess järnvägar
drogos dit upp. Och dock voro dessa malmfyndigheter kända
sedan århundraden tillbaka. Nu möta vi här uppe för första
gången i Sveriges utveckling fullkomligt amerikanska
samhällen, stampade fram ur ödemarken på några få år. Kiruna
har nu en folkmängd på omkring 7,000 personer. Vid
sekelskiftet lär där ha funnits en enda stuga. Det blev
järnvägarna, som gåvo de norrländska gruvorna deras värde;
det var de, som väckte till liv »Norrlands slumrande
millioner». Och företeelsen är långt ifrån enastående. Det finns
många gruvor, som det ej lönade sig att bearbeta, förrän
järnvägen kom och transporterna blevo billigare.
För jordbruket kan det vid första påseendet tyckas,
som om järnvägarna icke skulle kunna vara till nytta,
eftersom de ju befordra utveckling av industrisamhällen och
alltså draga folk från landets modernäring. Men man
glömmer då, att det egentligen är genom järnvägarna, som
jordbruksmaskinerna kunnat spridas över landet och de
konstgjorda gödningsämnena blivit så god hjälp för jordbruket.
Våra jordbrukare ha också de snabba tågförbindelserna att
tacka för att de kunnat slå sig på ladugårdsskötsel i större
skala. Ty matvaror behöva i synnerhet snabb transport.
Ej heller bör det förgätas, vilken välsignelse det varit för
bönderna, att järnvägarna övertagit det mesta av de
tidsödande landsvägstransporterna. Vid förra århundradets
mitt fanns det knappt någon del av landet, där man ej
klagade över den skada, som drabbade jordbruket genom
förlusten av otaliga dagsverken, vilka gingo åt till
varuforsling utefter de stora stråkvägarna. Jordbruket försummades,
och hästarna blevo magra och utkörda. Hälften av den
årstid, som bonden för klimatets skull kunde ägna åt
jordens brukande, gick ofta åt till skjutsning, och det knappa
fodret på de magra ängarna förbrukades till stor del på
skjutsfärderna. »Och vilken fördärvelig skola för allmogens
ungdom», utbrister en godsägare i Uppland i början av
1800-talet, »att låta ynglingen från barnaåren insupa alla de
laster, som vistandet på gästgivaregårdarna medförer!»
Ett intressant exempel på järnvägarnas inverkan på
jordbruket erbjuder Jämtland. Jämtarne ha av ålder förmedlat
varuutbytet mellan å ena sidan Dalarne och de östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
