- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
498

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen - »Åttiotalet»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intellektuellt. En ständigt flammande härd för den nya
kulturrörelsen bland de unga var studentföreningen Verdandi
i Uppsala. Där fostrades många av de män, vilka sedan
mest energiskt gingo i spetsen för det sociala reformarbetet
i vårt land. Det var en tid, som sjöd av stundom glad,
stundom ettrig, ofta naiv världsförbättrariver. Det var den
tiden, när man begagnade den sociala frågan som ämne
för balkonversation och inledde en flirt med frågan: »Vad
tycker fröken om Ibsen?» Ibsen var nämligen jämte Georg
Brandes den förnämste förmedlaren av den nya
kulturströmningen från stora världen till oss. Framför allt är det
Ibsens skarpa samhällskritik, hans Brand-förakt för prost
och fogde, som ger åttiotalet dess prägel. Det adlas av hans
harm mot fogdenaturens vägran att göra några andra
insatser för medmänniskors väl än dem ämbetsplikten ålägger,
mot den grötmyndiges innerligt självbelåtna:

»Jag gör förvisso städs min plikt
men alltid inom mitt distrikt


Bevingade blevo på den tiden de ord, Ibsen lade i prostens mun:

»Den Gud vill slå i livets strid,
den gör han först till individ.»


Hans äro ock de ofta citerade orden om prästens vackra
kall att föra sina får »i sockenvis till paradis». Och varnande
säger denne gamle erfarne andans man till den unge
stormande idealisten Brand:

»Men tron är ett, ett annat livet;
att blanda dem är ganska illa.
Sex dagar skall ens gärning göras;
den sjunde skall ens hjärta röras.
Står kyrkan öppen alla dagar,
det söndagsfromheten försvagar,
och ordets luttringskraft förnötes,
om ej med sparsamhet det skötes.
— — — — — — — — — — — —
Låt idealets röst bli tydd
i predikstolens helga skydd,
men lägg med kappan idealet
åt sidan; annars går det galet!»


Glad på samma sätt som Runebergs idylliska realism
kunde åttiotalets realism icke vara, eftersom den ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:36:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sfubon/9/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free