Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen - »Åttiotalet» - August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom att ingjuta i honom den misstanken, att han icke är
far till hennes barn. Hans själskval stegras till sinnessjukdom,
och i ett utbrott därav kastar han en brinnande lampa mot
hustrun. Då är det hon, som triumferar: nu har hon bevis
på att han är vansinnig! Nu blir han bunden i tvångströja,
förklaras för omyndig och måste slutligen uppge allt
motstånd. Till sist dör han under kvinnornas beklagande.
Trots det orimliga kvinnohatet gör stycket ett mäktigt
gripande intryck på åskådaren. Dock torde det vara i någon
mån överdrivet vad Strindberg i ett brev till Nietzsche
berättar om premiären: En gammal dam hade under
föreställningen »nedkommit med ett barn, och vid anblicken
av tvångströjan hava», säger han, »tre fjärdedelar av
publiken rest sig som en man för att under vansinnigt vrål
lämna teatern».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
