Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden på Gustaf V:s tid - Vi och världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stannade, voro ändlösa människomassor samlade och visade
genom viftningar, blomsterkastning och gåvor, att de togo
del i de hemvändandes glädje över att vara befriade ur
fångenskapen.
Den tacksamhet, invaliderna visade mot oss, var ofta
verkligt rörande. Vid ett tillfälle, då ångaren Æolus med
en invalidtransport lade ut från Trälleborgs hamn,
överraskades de, som samlats på kajen för att vifta farväl, av att
invaliderna besvarade avskedshälsningen med att sjunga
»Ur svenska hjärtans djup» — på svenska.
»Den som sett de utväxlade invalidernas outsägliga glädje,
då de först återsågo sitt fädernesland, för vilket de offrat
så mycket, den som hört deras jubelrop och glädjesånger,
den kan aldrig glömma dessa brokiga bilder av de
hemvändande, kroppsligt brutna men andligen ännu okuvade
hjältarna.» Med dessa ord sammanfattar den svenske
fältläkaren Ekeroth sina intryck av denna i sitt slag enastående
episod i vår historia.
De tyska och ryska krigsfångarne ha också svenska Röda
korset och särskilt dess president, prins Carl, att tacka för
att det blev slut på de alltmer omänskliga repressalier,
som Ryssland och Tyskland satte i gång mot sina fångar.
Till stor del berodde framgången av detta svenska
medlingsförsök på den hänsyn, de ledande männen i de
krigförande staterna ej kunde undgå att visa den allmänt
uppburne och imponerande svenske prinsen.
För Röda korsets arbete på att hjälpa krigets oskyldiga
offer behövdes mycket pengar, livsmedel och kläder.
Krigsblockaden hade emellertid farit så hårt fram med vårt eget
land, att vi efter krigets slut först och främst behövde en tid
på oss för att repa oss själva ur det värsta nödtillståndet.
Men så snart vårt eget läge började förbättras, insamlades
här åtskilliga tusen ton spannmål samt andra livsmedel och
kläder, av vilket det mesta gick till de hungrande i Wien,
där nöden var särskilt ohygglig. Där upprättades svenska
kök, varifrån dagligen 15,000 barn utspisades. Dessutom
lämnades kontanta understöd åt stadens egna utspisningsanstalter,
åt sjukhus och åt sådana enskilda personer, som
genom kriget förlorat sina försörjare. På det viset hade till sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
