Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalkarlslif och bondehem på 1860- och
I870-talen.
FR
DD. hände, och hände ofta nog, att jag utan att vara
väntad besökte dalfolkets hem. Ett af dem i grannbyn
Venjan hade jag under många år tillfälle att observera,
och det torde föga skilt sig från de festa.
Husfadern var en af de större jordägarna 1 den byn.
Detta vill dock icke säga mycket i fråga om åker, ty den
belöpte sig blott till omkring åtta tunnland vid hufvud-
gården och ungefär ett par vid de två fäbodarna. Det var
en medelstor egendom för en jordbrukare i den orten och
borde icke upptagit mycket af hans tid. Men detta var icke
förhållandet, ty åkerlapparna lågo vidt spridda här och där
i själfva byn och dess omgifningar. Utsädet var korn och
blandkorn, något hafre, gråärter och potatis, sällan ren
råg, oftast råg blandad med korn och hafra. Någon viss
plan i åkerbruket förmärkte jag icke; man sådde samma
sädesslag år efter annat.
Några få år af de tjugu jag tillbragte i Dalarne blef
skörden god, så att den kunde täfla med mer söder ut be-
lägna landskaps. Men de flesta åren blef den, om ej dålig,
dock knapp, och några få år frös allt bort. Anledningen
till den knappa skörden var nästan alltid frosten, hvilken
skadade säden både vår, sommar och höst. Det fanns år då
vi i juli och början af augusti hade den vackraste skörd.
Men då kom frosten och skadade den till mer än hälften af
dess värde, om den gått till mognad.
Voro åkerlapparna små, voro ängslogarna desto större,
ty sådana hade hvarje bonde i stort antal, minst i byarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
