Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met, bvars hufvudvillkor i afseeftde på rirensklrga
arbetet är arbetsfördelningen, har arbetareft blifvitbragt
till ensidig utveckling af sin förmåga; han bar
genom utbildningen af en talang stängt sig från
utöf-ningen af andra arbeten, och således fili ett enda yfktf,
eller kanske eft enda handgrepp, inskränkt hela
anvärtd-ningen af sin kraft, öfverallt, utom hans fack,
utestänga honom de andras talangér. Hart blir derige^
nom satt i strängaste beroende af den kapitalstyrka
som kommenderar arbetet; ju längre det går
deslo mera blir han beroende af dessa forläggandé
krafter, eller i korthet sagdt, destomera blir han i
beroende af penningen, hvars aristokratiska öfvermakt
han icke kan öndandraga sig. Ju fattigare han blir,
destomindre förmår han reda sig ur detta
tvångsför-*-hållande, och destomera’ nödgas han underkasta sig
kapitalernas despotism. Hans arbete, utveekladt till
den största talang (med andra ord till den
ensidi-gaste användning) sätter honom för hvarje ögonblick
i beroende af de få tillverkningsarter vrd hvitktf hans
arbete kan få en användning.
Det är visserligen ingen ny sak det sätt
förmedelst hvilket penningen visar öfvermakt öfver
arbetaren. Man har alltid kännt och benämnt det prejeri,
men det har aldrig förut haft stöd i någon erkänd
grundsats förr än man framkastade läran om
rikedomen såsom ledande sin uppkomst af den största möj-1
tiga materiella produktion. Denna grundsafs, efter
hvil-ken hela den Engelska industrien systematiskt
inrättat sig (sedan densamma äfvenledes förut genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
