Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blefve dem tillförsäkrad. En sådan åtgärd skulle vissl
icke förminska jordegarens inkomster, ty det arbete
han nu får gjordt på sin egendom år icke synnerligt
lif-ligt; då samma personer arbeta för egen räkning,
arbeta de annorlunda; hågen och den bestämda
medvetna viljan, hafva här ett helt annat resultat än hvad
man åstadkommer med fogdekäppen.
Det inses lätl, att när man erkänner
egande-rätten, man också erkänner dess öfverflyttning på
rättsinnehafvare, enligt samhällslagarne. Man skulle
likväl, för att finna sig deri, när man är
possessionat, helt och hållet glömma bort den olyckliga
föreställningen att man är husbonde. Husbonderätl och
välde har afseende på familjen, men icke vidare. En
arrendalor hör icke dit, aldramirist efter här sagde
system. Hufvudsaken är att både egare och brukare
uttaga det mesta som af jorden kan erhållas; men
för att åstadkomma detta resultat fordras först alt
den arbetande har friska förhoppningar om framgång,
säkerhet i besittning, och full eganderätt till sitt
arbete. Derigenom kommer han att betrakta och
behandla jordstycket såsom sitt, och han blir
kompanjon med egentliga egaren, och i det praktiska skulle
dervid hafva uppkommit det interessentskap
hvarför-utan arbetet icke blir fullkomligt båtande och icke
stående på moralisk botten.
I ett land, sådant som Sverige, der
landtbru-ket sysselsätter största delen af befolkningen, skulle
den här nämda fullständigare tillämpningen af
egande-rätts-principen, med elt småningom och jemt sti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
