Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man stannar förvirrad inför denna motsägelse.
Här finnes antik hedendom och kristligt —
medeltida mystik. De äro underbara dikter,
dessa Galléns freskomålningar, men hvar är
den vår tids specifika syn på tillvaron och döden,
som skapats af en nyfödd vetenskap och
som ej har någonting gemensamt med vare sig
grekens antropomorfering eller den kristnes naturlagarna
eliminerande blinda tro?
Man saknar i Galléns värk denna moderna
uppfattning, som fyller exempelvis Bartholomé’s
oförglömliga grafmonument på Pére-Lachaise:
mannen och kvinnan, hand i hand skridande
in i grafkammaren, ännu på tröskeln, för att i
nästa ögonblick uppslukas af det dunkla intet.
Det som emellertid alla logiska inadvertenser
till trots sammanhåller bilderna och skänker
dem deras så sällsynt starka värkan är den utomordentliga
konstnärliga gestaltningsförmåga,
hvarotn de alla vittna, i förening med det temperamentets
själfständighet och djup som präglar
dem, från den första till den sista. Det ges
för närvarande ingen bland våra konstnärer,
hvilken förstode oss förläna sina gestalter en
uttryckets skälfvande intensitet, en med de enklaste
medel åstadkommen stegring af affekten i
samma grad som Gallén. Denna må hos hans
gestalter vara huru våldsam som hälst, den fysiska
spegelbilden däraf blir aldrig tom eller
skorrande; rösten slår aldrig öfver; ställningen
blir aldrig pose. Där finnas bland hans mausoleimålmngar
hufvuden, hvilka oförglömligt
inrista sig i ens medvetande — de båda barnhufvudena
i fresken n:o 1; hustruns i n:o 2;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
