Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINNARNA I SVERIGE UNDER 1600-TALET. 3
emedan finnarna dels ofullständigt, dels alldeles icke för-
stodo. svenska språket och därigenom voro urståndsatta att
klart och tydligt kunna försvara eller beifra sin sak, hvar-
till kom att de i likhet med sina motståndare voro okun-
niga såväl om själtva lagen som om dess tillämpning och
tydning.
Enligt gammal vana vände sig finnarna direkt till konun-
gen med sina klagomål mot svenskarna, och efter hans död
till förmyndareregeringen. Det är icke att förmoda, att
detta gaf anledning till att regeringen år 1639 tillsatte en
landshöfding i Karlstad, nämligen öfverste Olof Stake, en
son till ståthållaren Erik Olsson till Hönssäter,’ snarare var
anledningen därtill, att värmländingarna, såsom det sades,
umgingos med upprorstankar, ett rykte som dock befanns
vara ogrundadt.
Rätta orsaken till landshöfdingens tillsättande torde
dock hafva varit den hotande krigsfaran: man väntade näm-
ligen att danskarna skulle från Norge infalla i landet, i
hvilket fall Värmland naturligtvis först skulle blifva hotadt.
Före nämnda år hade landshöfdingarna öfver Värmland
haft sitt säte i Örebro.
Finnarna blefvo nu vid sina klagomål af regeringen
hänvisade till landshöfdingen, som dock ej synes hafva varit
dem bevågen, hvarför det är sannolikt, att de hellre med
tålamod föredrogo de pålagor, de jordägande bönderna for-
drade af dem, än att de åter klagade, då de visste, att de
endast hade föga hopp om att kunna förskaffa sig rättvisa.
Återstodo häradsrätterna och lagmanstingeu. De af
finnar mot svenskar öppnade rättegångarna blefvo ej många,
betydligt färre än dem, som börjades af svenskar mot
finnar, och i hvilka de senare dock på grund af ofvan upp-
gifna orsaker oftast blefvo den förlorande parten.
Vid konung Karl XI:s uppstigande på tronen var Värm-
lands befolkning utmed gränsen hårdt medtagen dels af kri-
get, dels af dåliga år, såsom det framgår af Fernows beskrif-
ning öfver Värmland, där det anföres hur i en socken
(Skillingmark) många hade dels af bristande arbetskrafter
dels af brist på utsädeskorn icke kunnat beså sina åkrar på
sju år. Gårdarna voro brända, man saknade dragare och an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
