Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 LAND OCH FOLK.
att finnarna blefvo undervisade 1 kristendomskunskap, eme-
dan det klagats »öfver deras excesser». Något sådant
synes dock ej hafva blifvit af, ty den 5 juni 1732 finner
kungl. maj:t det åter vara en »en nödvändig sak att fin-
narna blifva underviste». Det är mig obekant, om något
af kungl. maj:ts nådiga uppsåt gått i verkställighet, men det
ser ej så ut, ty först år 1793 låter konsistorium höra af sig,
då det ansåg skäligt vara, att en skolmästare anställdes för
finnarnas barn. Kungl. maj:t beslöt i nåder, att ettbun-
drade riksdaler årligen i fem år finge utbetalas af ränteriet
i Karlstad för detta ändamål, och år 1799 kunde konsisto-
rium meddela kungl. maj:t, att svenska språket genom
ambulante lärmästares undervisning nästan allmänt be-
gagnades af den finska befolkningen.
Fryksände socken beslöt sedermera i anseende till den
ökade folkmängden och ökade odlingen i dess nordvästra
del, Östmark, att där bygga ett kapell, hvilket verkligen
kom till stånd och invigdes 1765, hvarefter i kapellaget
tillsattes icke mindre än fem skolmästare, bland dem en
finne, för att undervisa sådana som »högst beklagligen ej
kunde läsa i bok».
Prästen därstädes klagade genast öfver finnarnas dryc-
kenskap och benägenhet för lättja, och år 1793 tadlar läns-
man ÖOdén allmogens, i synnerhet finnarnas, benägenhet för
fylleri. Samtidigt anför komminister Fryckius’ klagomål
öfver finnarnas tredska att ej vilja hålla sina barn i sko-
lan. Sedan lämpor fruktlöst försökts, pålades böter att
utgå med en riksdaler för hvarje barn, som icke infann sig
i skolan. Böterna synas hafva medfört god verkan, try
redan 1798 kunde på tal om finnarna i Östmark meddelas,
att okunnigheten i kristendom och svenska språket allt mer
och mer började aftaga bland dem. 1799 rådde allmän
hungersnöd i Östmark. Finnbarnen inkallades till förhör.
men blott två kommo, emedan de öfriga knappt hade klä-
der till att skyla sin kropp, mycket mindre sådana att de
kunde besöka Herrens hus.
Man kan af ofvanstaende sluta sig till hur finnarna
framlefde sitt lif i denna del af landet, där de likväl hade
tillfälle att höra Guds ord. Som Östmark likväl endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
