Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 KRIG OCH PEST.
Man begynte, enligt hvad Pavo och Tisken, som dragit
ned till bygden med prästens och fogdens tionde, hade att
berätta vid sin återkomst till Västerskogen, längta efter fred
och tyckte, att konungen nu vunnit nog många segrar. Fin-
narna voro nedslagna öfver att fogden hade fordrat större
skatt af dem än de tänkt sig, ty de hade ej mycket att
bortgifva af sin gröda. Visserligen åt man icke bröd af
ren säd alla tider, men bröd måste man ha, och kommo
därtill svåra år, så skulle åter deras lif blifva fullt af oro
och bekymmer. Man anade, att åter hårda tider skulle
stunda, och särdeles Pavo och Matti samtalade ofta med
froktan om framtiden. Man hyste därjämte färhågor för
att unga Matts förr eller senare skulle tvingas att blifva
soldat. Hvarken Matti eller Pavo voro visserligen ännu
orkeslösa utan kunde med full kraft sköta sitt jordbruk,
men detta kunde de ju ej göra i många år till, och då
måste Matts och Tisken öfvertaga allt arbete. Skulle så den
förre tagas ifrån dem, var utsikten till full bärgning icke
stor. Ännu hade de besparade medel, men äfven de skulle
taga slut.
Så stodo sakerna, då en främmande man, som från fjor-
darna kom till finnarnas hem för att bandla kreatur af dem,
berättade, att åter pågingo utskrifningar till soldater, men
nu var det ondt om sådana. Han skattade finnarna lyck-
liga, som, fastän de ägde två unga män, ännu fått behålla
dem hos sig, men han förutspådde, att de icke skulle bli
bortglömda, ty hade finnarna som han hört erlagt tionde
till prästen och skatt till fogden, så visste dessa nog, att
de unga männen funnos till.
Mannens förmodan väckte den största oro hos Väster-
skogens invånare, och efter långa öfverläggningar blef det
beslutadt, att Matts skulle fara bort på en tid. Han skulle
nämligen taga köpebrefvet på gården i Finland, som Vappu
gifvit Gretti, samt begifva sig till hemlandet för att där
taga den i besittning. Därpå skulle han så skyndsamt som
möjligt sälja egendomen och medtaga penningarna hem
till Sverige, så att finnarna med dem skulle kunna lösa
sig lediga från krigstjänst eller lega en man i Matts ställe.
Pavo och Matti ämnade gå ned till den vänliga prästen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
