Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 MATTS FÄRD TILL KARELEN.
»Du kan spara på din mat,» sade främlingen då, »Jag har
gått från mitt hem i dag och återvänder dit i morgon. Vi
kunna äta af hvad jag har.» Däråt var jag glad, ty den
obekante hade bröd med sig, och sådant hade jag icke haft
på några dagar. Då vi voro mätta, frågade han mig, hvar-
för jag befann mig i skogen, och då jag sade honom, att
jag sökte mina släktingar Haakasett, svarade han, att han
gärna ville följa mig till dem, och att vi kunde vara där
vid middagstid dagen därpå. Själf var han en främling i
orten och hade blott gått ut för att se sig omkring och
skaffa något till huset, hvilket någorlunda hade lyckats,
och som bevis härför upptog han ett par tjädrar ur sin
niffel (skinnsäck). »De äro större här än hemma hos OSS,»
anmärkte han.
»Hvar bor du då?» frågade jag.
»Långt i norr, i Ångermanland.»
Jag blef helt glad åt hans svar, ty till Ångermanland
skulle äfven jag, innan jag kunde komma öfver hafvet; jag
kunde nu få reda på kortaste vägen dit, och jag dröjde ej
att fråga honom därom.
»Tänker du dig dit?» sporde han förundrad.
»Ja, och ändå längre, till Finland och Karelen.»
»Jag trodde, att du ej skulle längre än till Haakasett,»
återtog främlingen, »men är det så, att du skall så långt, så
kan du få följa med mig, ifall du är färdig om ett par
dagar.»
Färdig var jag jun nästan genast, ty mitt ärende till
Haakasett var raskt uträttadt, då det blott bestod i att
framföra några hälsningar och göra några frågor.
I Sefaståsen, som svenskarna kallade finngården, där
Haakasett-släkten slagit sig ned, sedan den förut bott längre
mot norr, hade invånareantalet förminskatsihög grad. Familjen
bestod nu blott af ett gammalt par jämte tre af deras barn,
de enda öfverlefvande af de tre hushåll, som förut bott på
gården. De gamle mindes mycket väl Bertil Haakasett och
äfven hans dotter samt mottogo mig vänligt, men bekla-
gade, att jag skulle behöfva företaga en så lång resa,
emedan ryssen under sommaren hade visat sig på sina sku-
tor vid svenska kusten och pesten hade bortryckt hundra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>