- Project Runeberg -  William Shakespeare : liv, drama, teater /
55

(1924) [MARC] Author: August Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skådespelarna. Här spelades inomhus i en stor sal,
som tidigare varit ett klosters refektorium, och
följaktligen vid artificiell belysning. Lokalen
rymde på sin höjd 400 å 500 åskådare och kan sålunda
jämställas med vår tids intima teatrar, avsedda för
en begränsad och mera kräsen publik. Golvet eller
»Gropen» blev nu i stället för den sämsta den
bästa platsen — parkett — scenen krympte på
djupet och blev bredare och kom sålunda att närma sig
den moderna illusionsscenen. Dekorationer funnos
även här, åtminstone vid de tillfällen då Blackfriars
gynnades av Drottning Elisabeth och fick göra
tjänst som hovteater. Denna teater förtjänar vår
uppmärksamhet, därför att den längre fram
övertogs av Richard Burbage och hans sällskap. Från
1609 kan man säga att Blackfriars var Shakespeares
vinterteater, medan Globe gjorde sin tjänst vår
och sommar.

Shakespeare var sålunda icke så vanlottad som
man länge trott i fråga om sina dramers värdiga
utstyrsel. Han har prövat på alla former från de
enklaste och grövsta till jämförelsevis invecklade
och dyrbara. Särskilt för de dramer som skrivits
som festspel, närmast Midsommarnattsdrömmen,
Cymbeline och Stormen har han kunnat göra
räkning på en betydande apparat. Redan skämtet med
primitiv scenteknik och aktion i hantverkarnas spex
i Midsommarnattsdrömmen synes tyda på en viss
överlägsenhet — den gången åtminstone. Den
djärva konstruktionen av Stormen med dess
växlande fantastiska scenerier och gestalter ger en
annan fingervisning. Men visserligen voro dessa
tillfällen undantag i Shakespeares teaterverksamhet. I
regel hade han all anledning att på sina
föreställningar tillämpa de ursäkter han med synnerlig
energi framför i prologerna till Henrik V: »Rym-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakebrun/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free