Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Allmän öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAMANISMEN I NORRA ASIEN 3
återstoden af de fordom talrika aleuterna; väster om tschuktscherna
en fåtalig kvarlefva af de fordom talrika jukågirerna samt ischuvanerna
(en blandning af jukågirer o. a. stammar) vid Kolyma (500); dess-
utom ainos (1,500), på södra Sachalin (nu under Japan); på norra
Sachalin och vid nedre Anrur, giljakerna (600), som, tillika med sina
grannar, golderna, utgöra en blandning af fornasiatiska, mandchu-tun-
gusiska och mongoliska raselement.
Till de egentliga mongolerna räknas de sibiriska tungusstarnmarna
(66.000) samt burjäterna (300,000). De egentliga tungaserna noma-
disera (som jägare, fiskare eller rennomader) öfver ofantliga områden
mellan Stanavoibergen, Penschina, Kolyma och Jenisej ända in på
Taimyr-halfön och söderut till öfre Tunguskaja och Baikalsjön. Deras
närmaste rasfränder, mandchurerna, härstamma från det s. k. jutsh-
(eller nutschi-jloWzi, hvars urhem förlägges till Mandchu-bergen. Andra
rasfränder till tunguserna äro lamuterna vid Ochotska hafvet, golderna
och orotschonerna vid nedre Amur m. fl.
Till de med mongolerna besläktade turko-tatarerna höra jakuterna
(230.000) , inom det ofantliga Lena-området ned till Ishafvet, väster-
ut bortom Chatanga och österut in i det tungusiska området; språk-
ligt och kulturellt höra äfven de med tunguserna besläktade dolganerna
till jakuterna. Till de sibiriska tatarerna (60,000) höra talrika stam-
mar i södra Sibirien, hvilka upptaga Baraba-steppen samt Altai- och
Sajan-bergens område i södra Sibirien, såsom kumandinerna (2,200),
sagaierna (2,000), altaierna (12,000) och teleuterna (6,000).
Till fenno-ugrerna höra ostjakerna (20,000), mellan Ob och Jeni-
sej från Obdorsk och Turuchansk i norr till Jeniséisk och Narym i
söder. Till dessa räknas numera äfven samojederna (16,000) och med
dem besläktade stammar, efter hela Ishafskusten från Pjasina i öster
öfver gränsen mot Europa till Archangelsk i väster. (Af vogulerna bo
en del öster om Uralen, de flesta väster därom).
I Sibirien fortlefver ännu shamanismen mer eller mindre oblan-
dad bland fornasiaterna, de olika tungusstarnmarna, burjäterna
väster om sjön Baikal (öster och söder därom boende burjäter
äro lamaister) och en del kirgiser, några tatarstammar inom Altai-
området, de med dessa besläktade jakuterna samt dolganerna,
ostjakerna och samojederna.
Shamanismen i Sibirien har kringskurits från sydost och söder
af buddhismen och larnaismen, från sydväst af islam och från
väster af den ryska ortodoxien. Men bland de stammar, som
tillhöra den stora Ural-Altaiska folkfamiljen, hvilka icke längre
öppet hylla shamanismen, är likväl den urgamla religionen långt
ifrån utrotad. De sibiriska tatarernas mohamedanism och de trans-
baikalska burjäternas lamaism är starkt uppblandad shamanism;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
