Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hi, hi, hi, fnissade den lille. Det kan man
kalla att tala eftertryckligt.
— Nå, hvad är det för hjälp, ni vill ha, sade
Loker, för det är väl där, skon klämmer, kan jag
tro, efter ni tog emot mig så där med öppna armar?
Och han skrattade rått och bullrande.
— Jag vill ha flickan tillbaka och pojken med,
förstås, sade Haley.
— Men ni är för feg att sköta om saken själf.
Ni vill stå bakom muren i säkerhet och se på,
och när vi väl utsatt oss för faran, vill ni skörda
vinsten. Det där förstår man nog. Det är ert
vanliga sätt det, Haley. Och så vill ni spela mild
och gudfruktig till på köpet, ni gamle skrymtare.
— Så där ja, medlade Marks, låt oss hellre
tala om våra affärer än gnabbas.
Den lille mannen stack sin hvassa näsa upp
emot Haley och sade halfhögt:
— Det är således er mening, att vi skulle sätta
klorna i flickan?
— Ja, flickan är då egentligen inte min, henne
rår Shelby om. Jag bryr mig bara om ungen.
För resten var jag ett nöt, som köpte honom.
Det blir alltid väsen, när man skall taga barnen
från mödrarna.
— Blir det? sade Loker och hånskrattade. Det
har jag inte märkt. När modern börjar tjuta,
går jag rakt fram till henne och låter henne
lukta på min knytnäfve och säger: »Om du knyster
ett enda tag till, så knackar jag ut skallen på dig,
för den här ungen är min och inte din, och jag
tänker sälja honom. Om du ställer till spektakel,
så skall jag allt komma dig att önska, att du aldrig
varit född». Sedan tiger hon som muren, det kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>