Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bitter sorg. I sin första ungdom hade han
älskat en mild och god flicka, men hennes
egennyttiga förmyndare hade genom ett nedrigt svek skilt
dem åt. Denna ungdomskärlek kunde St. Clare
aldrig glömma.
Han gifte sig sedermera med en rik och vacker
dam, dotter till en plantageägare i grannskapet. Men
han fann snart, att han fått till hustru en fåfäng
modedocka, som var utan hjärta och icke hade tanke
för någon annan än sig själf. Då deras enda barn,
lilla Eva, växte upp, ägnade St. Clare henne den
ömmaste kärlek, hvilket modern såg med en viss
afund. Som huset sköttes illa, emedan fru St.
(’.lare icke hade den ringaste lust för arbete utan
vanligen låg på en soffa med en roman i hand
och ansåg sig sjuk, beslöt St. Clare att taga till
sitt hem en kusin, miss Ofelia, hvilken han hållit
af från sin barndom. Det var just från den resa,
han företagit för att hämta miss Ofelia, som han
kom, då Tom träffade honom på den stora
Missis-sippiångaren. Han hoppades, att hans lilla dotter,
därigenom att miss Ofelia kom i huset, skulle få
en bättre vård, än hans hustru kunde gifva henne.
Då vagnen, som hämtat Augustin St. (’.lare och
hans sällskap vid ångbåten, körde in genom
porten till slottet St. Clare, kom en skara färgade
tjänare af båda könen utrusande för att se massa
komma hem.
Så vackert du bor, sade fröken Ofelia.
Ja, är det inte vackert här hemma, tant!
ropade Eva förtjust. Ingen har ett så vackert hem
som pappa och jag.
Miss = fröken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
