Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri i Borås omnejd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en af hans biografer uppgifver att han ur egen kassa gjorde stora uppoffringar på
förberedande undersökningar på de linieförslag, hvilka han ansåg för orten viktiga, hvaijämte han
verksamt bidrog till åvägabringande af Borås—Herrljunga järnvägsanläggning (koncessionen
beviljades 1861) genom att ingå i företaget med teckning af aktier till ett större belopp.
Att en så förtjänstfull verksamhet ej kunde få blifva af landets styrelse opåaktad, är
själf-klart och erkännandet visade sig också först redan 1834 12/o då Sv. Eriksson tilldelades
den stora guldmedaljen för medborgerlig förtjänst», (den kgl. skrifvelsen bestämmer denna
närmare till »för verksamma bemödanden för väfnadsindustriens utvidgande och förkofran
i nämnda ort,» d. v. s. Älfsborgs län); och 18 år senare (1852) genom förlänande af
vasaordens riddaretecken.
Efter Sven Erikssons död öfvertogs disponentskapet af hans måg Olof Petter Hallin
(1866—1873), hvilken åter efterträddes af Sven Erikssons son Johannes Erikson, som med
i familjen hemmahörande insiktsfull handlingskraft och väl förtjänt framgång, på alla
områden ej allenast följt fadren i spåren utan äfven i hög grad, i förening med bolagets styrelse,
utvecklat dess affärsverksamhet, ej mindre än vidtagit kraftiga åtgärder till arbetarepersonalens
båtnad och trefnad.
Rydboholms Aktiebolag omfattar ej ensamt Rydboholms fabriker, som numera äro ägnade
mera uteslutande åt arbeten tillhörande vissa afdelningar af affären, (nämligen: Blekeri,
Appre-turverk, Färgeri och Tygtryckeri), utan de större arbetsstyrka fordrande afdelningarne, såsom
Väfveriet och Spinneriet äro förlagda till
Vfskafors,
beläget inom Kinnarumma s:n vid Varberg—Borås järnväg på 4 km:s afstånd från
Rydbo-holm. Denna egendom med underlydande inköptes 1847 af Sven Eriksson. Här voro redan
på 1700-talet åtskilliga industriella verk inrättade med tillgodogörande af på stället befintlig
vattenkraft; under »Frihetstidens» omsorgsfulla vård om landets industri hade 1751 års
riksdag här privilegierat ett järn manufakturverk (knif- och spiksmide) för rådmannen Graf i Borås,
under namn af Grafvenfors, hvars privilegier 1758 godkändes af Bergskollegium.
Bruksdriften fortfor äfven sedan Sven Eriksson inköpt bruket och ännu 1857 utgjorde
tillverkningen 36 skepp, »knippjern» och 16 skepp, spik (ursprungliga privilegiet lydde dock på 150
skepp.). Till Grafvenfors flyttades äfven 1821 den på 1600-talet anlagda Bålåns
kopparhammare, hvars plats då intogs af ett stampverk för vadmals beredning.
Utan tvifvel inköpte Sven Eriksson Yiskafors snarare af framsynt insikt om ökade behof
af utrymme för fabrikationen, än för äran att tituleras »brukspatron», och framtiden bestyrkte
blott betydelsen af hans praktiska blick, ehuru han ej förrän är 1855 begagnade sig af det
härinvid belägna, 24 meter höga vattenfallet i Viskan. Under torra årstider återkom dock
ofta brist i åns vattentillgång, hvilket verkade uppehåll i fabriksverksamheten, som gaf
anledning att ofvannämda år uppföra ett nytt väfveri invid fallet, hvarefter dit småningom
öfver-flyttades väfstolarne från Rydboholm och Svaneholm — 1880 togs en del af det vid Yiska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
