Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenhuggare .. ..
Stensättare.....
Svarfvare ......
Svärdfejare.....
Sågare .........
Tegelslagare....
Tenngjutare.....
Timmerman.......
Trädgårdsmästare
Väfvare ........
Åkare ..........
’637 år 1650 år 1654
. . . . I . . . . . . I
I. . . . . . I . . . ... I
I . . • • •• 3 ■ • • 4
I . . . . . . I - • • ...
3- .. .. 5.. . • • • 3 ... I
I . . . . . . I . • - ... I
4 - 3- • T • 3
7– i . . . X • ■ . .. .. 5.. . ... 6
. . .... 3 . . ... I
18 156 I l6
Minskningen efter år 1650 behöfver dock icke nödvändigt betyda, att hantverket så
hastigt gått tillbaka, utan endast att nu tillgängliga längder äro fullständigare för nämda
år. Talrikast voro, såsom ofvan synes, skräddarnes, snickarnes, skomakarnes, smedernas,
bödkarnes och väfvarnes klasser företrädda, och ibland skomakare funnos mästare, som
hos sig hade mantalsskrifna 4 arbetare, hvilket betecknar en afsevärd yrkesutöfning.
Utom de ofvan nämda förekomma äfven väktare, besökare, stadsbud, vaktmästare,
stadstjänare och brokikare samt soldater och båtsmän. Men dessutom finnas spelmän
(1637 4 st., 1642 3 st.), harpeslagare och dansare samt musikanter, hvilka antyda, att
icke heller nöjen saknades i staden.
Med sång uppvaktades också lord Whitelocke, när han såsom Englands
chargé-d’af-faires år 1653 besökte Göteborg på färd till Stockholm. Föröfrigt meddelar han följande
uppgifter rörande staden:
Den ligger vid en älf, som skiljer Götaland från Norge och fördelas i åtskilliga armar
och grenar, hvilka gå genom gatorna i staden och äro till stort gagn för invånarne, emedan
dessa kunna lasta och lossa sina varor hvar och en utanför sin dörr. Staden har
lämpliga bryggor af trä öfver kanalerna. Från Norge kommer älfvägen ned goda
skeppsmaster, bräder, beck cch tjära i stora mängder; likaså från de svenska landskapen, som
ligga på andra sidan älfven, hvilken sträcker sig långt in i landet och endast har den
olägenheten att ungefär en dagsresa ofvanför staden hafva ett så betydande vattenfall,
att varorna måste utlossas ofvanför och inlastas nedanför detsamma. För omkring
trettio år sedan var staden fattig och obetydande och ej besökt af köpmän eller i stånd att
förse dem med lämpliga byggnader; men konung Gustaf Adolf gaf då stora privilegier
såväl åt främlingar som svenskar, hvilka ville slå sig ned där. Åtskilliga tyskar,
holländare, skottar och andra, äfvensom svenskar, bebyggde därefter staden med många vackra
tegelhus, som emellertid icke tyckas vara särdeles hållbara. Staden är numera vackert
bebyggd till största delen och full af handel och folk, fast den icke är synnerligen stor.
Staden är väl försedd med kyrkor, hvaraf två vackra nybyggda för luteraner och en för
holländare och kolonister, — hvilket innefattar ett ej ringa privilegium härstädes; — den
är ock väl försedd med allehanda bekvämligheter och lifsförnödenheter, emedan den
ligger i förbindelse med hafvet. Nära staden är en stor, mycket hög klippa med en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
