- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Göteborg /
116

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen det äldre elementet, men inflyttningarne hade, så vidt man kan bedöma af
tillgängliga förteckningar, icke längre sin hufvudstyrka från främmande land, utan utgjordes
väsentligen af svenska undersåtar. Huru pass många af dessa, som kommo från
Bohuslän, är svårt att bestämma, men man tyckes dock kunna våga antaga, att de icke voro
synnerligen talrika.

Den nya med Sverige förenade provinsen och dess städer skulle under den tidens
kommersiella lagstiftning hafva vållat en radikal omstörtning af Göteborgs
handelsförhållanden. Förut hade man ju kunnat behärska konkurrensen från Bohuslän genom
gränstullar, men nu kunde detta ej längre ske, då såväl Göteborg som provinsen hörde till
samma konungarike. Det var obestridligen ett viktigt ögonblick äfven i Göteborgs
historia, när svenska flaggan hissades på Bohus, och många olägenheter skulle kunnat
uppstå för stadens kommersiella lif, om den icke nu som så ofta förut hade kunnat hoppas
på kunglig nåd och välvilja. Denna svek icke häller denna gång. Och det kan väl anses
vara ett bevis på regeringens skarpblick, att den, för att förekomma den svåraste
konkurrensen emellan det danska Norges förnämsta handelsstad, Marstrand, och dess
svenske medtäflare, helt enkelt likställde, dem, när de båda blifvit svenska städer.

Detta skedde genom resolutionen den 4 juni 1658. ”Emedan den högste Gud”, säges
det i denna, ”hafver Kgl. Maj :ts aftvungne vapen emot de danske så vida välsignat, att
en god del af danska och norska provinser och län blifvit lagda under Sveriges krona till
evärdelig ägendom, hvarigenom Göteborgs stad också den säkerheten är tillvuxen, att
han, som före denna tid har varit trängd på alla sidor, nu förmodeligen skall kunna i god
politi, manskap, kommersier och annat märkeligen tilltaga; därför har Kgl. Maj :t af
dragande försorg om sina trogna undersåtars välfärd, nådigast velat resolvera, att ingen stad,
hamn eller ort i Bohuslän skall hädanefter vara tillåtet, att någon seglation till utrikes land
och städer idka mer ån Marstrand allena, som tillika med Göteborg skall njuta stapelstads
villkor och rättighet, dock med sådana konditioner, att det skall vara Göteborg fritt och
efterlåtet att i Marstrand bruka sin handel och fisken, där sina skepp lägga, lossa och
lasta och alldeles njuta den borgerliga frihet och näring, som själfva Marstrands borgare
äga och åtnjuta”. Göteborg fick ock rätt att, när det ”så behagade”, låta en af sina
rådmän taga plats bland Marstrands rådmän för att ”taga stadens kommersier i akt”, — en
rätt, som äfven tillerkändes Marstrands rådmän i Göteborgs rådhus.

Kungälfs stad skulle alldeles ruineras och ödeläggas, och endast ”några krögare och
hantverkare” skulle få bo kvar på ”yttre holmen” för ”garnisonens bekvämlighet”.
Uddevalla erhöll endast uppstadsrättigheter. Både Göteborg och Marstrand skulle för
öf-rigt få handla på de marknadsplatser i Bohuslän, som längre fram skulle bestämmas vid
Björnsvik och Lee-sjöarne, samt där få uppköpa allt trä och andra varor från Värmland,
hvilka fordomdags gått till norska kustorter. Den norska gränstrafiken skulle dessutom
förekommas genom höga gränstullar och därigenom, att ”gränserna troligen och flitigt skulle
beridas”.

Denna märkliga resolution innehöll dessutom åtskilliga medgifvanden till Göteborgs
förmån. ”Att Göteborg, — yttras där, — är sinnadt att upprätta ett kompani för
skeppen och en negotiation, så att den ene den andre icke skadar eller kladdar, hvarken i
segla-tionen utrikes eller härhemma genom returerna, det kan Kgl. Maj:t väl lida och såge
hälst, att skeppsredarne sig själfva därom kunde sammansätta och förena, enkannerli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/goteborg/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free