Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
västvart . Erik skrifvare skulle undervisa honom om, hvilka partxeler konungen vill
hafva igen. Kran Norrköping och Söderköping drefvo ock Vadstena och Linköping handel,
hvilket ej alltid var tillätet. Konung Gustaf lxdallde 1551 Erik Svensson att tillse, det
ej Kasse Jonsson, borgare i Vadstena, fick uppskeppa nagot gods till sjös där i
Norrköping .
Till de svårigheter, hvarmed utrikes handeln hade att kämpa, hörde den stora osäkerheten
pa hafvcn, där sjöröfvare och fribytare huserade. Pa 1520-talet kapade Sören Norbv pa
Östersjön. Memvändande köpmän till östgötastäderna rapporterade 1526, att de lyckats
komma fram utan att se nagon fiende. Västcrhafvet var osäkert under hela 1500-talet.
Under grefvefejden förbjöds seglatsen till de tyska städerna, men frigafs äter 1536 i maj
genom bref till rikets köpstäder, dock fick intet smör eller nagra ätande varor utföras,
förr än därom särskildt förordnats. Vid slutet af grefvefejden och sedan stridigheterna bort
upphöra, hade rostockare tagit gods fran borgare i Norrköping och Vadstena. Dessa fingo
da i böijan af 1538 tillåtelse af konungen att lägga beslag pa varor tillhöriga borgare fran
Rostock för att samedelst skaffa sig ersättning för de lidna förlusterna. I början af
1540-talct var förhållandet till Lübeck sadant, att konungen 19 mars 1543 skref till Svante Sture,
att han skulle tillhalla Norrköpings borgare att ej segla till Lübeck utan pass.
Den svenska utrikeshandeln sysselsatte 1559 62 skepp pa 3,534 lästers dräktighet. Iläraf
kom Ino pa Stockholm 20 större fartyg och 10 skutor. Söderköping hade 3 fartyg om 72
lästers dräktighet samt 2 skutor och Xonköping 2 fartyg pa 32 läster samt 3 skutor.
Efter Gustaf I:s död gick handeln tillbaka. — Norrköping söder om strömmen brändes
under nordiska sjuarskriget. — De utbrytande krigen och oroligheterna, försämringen i rikets
styrelse, Johan IIl:s okloka handelspolitik och ständiga pänningebrist, som föranledde hardare
beskattning, allt sammanlagdt medförde, att hela tidrymden efter Gustaf I till Gustaf II
Adolfs styrelse bief en förfallets period. Det var nu sa sällsynt, att svenskar utrustade fartyg
till handel pa utlandet, att, da i början
af Gustaf Adolfs regering en
stockholms-borgare, till nationaliteten holländare,
utsände egna skepp pa Frankrike och
Spanien, belönades han med adelskap.
Den svenska handeln hade kommit i
händerna pa holländare, tyskar och
engelsmän.
Till handelns ordnande och
befrämjande delades af Gustaf II Adolf 1614
städerna i tva klasser, stapelstäder och
uppstäder, af hvilka de förra fingo
handeln med utlandet och de senare den
inre handeln. Ln dylik indelning hade
redan af Karl IX äsyftats i hans
betänkande om städernas inrättning. Till
stapelstäderna hörde bl. a. Norrköping och
Söderköping.
Lj blott regeringens åtgärder, utan äfven ingripandet af enskilda driftiga borgare gjorde,
att stadens handel och rörelse vid denna tid tycktes börja tilltaga. Verksam härför var en
Lybska krigsskeppet Örnen frän àr I5Ô6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
