Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping / 26 (1901-1907) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Såsom en inledande framställning för den nu följande tiden vilja vi ur Gustaf II Idolfs
26 april 1620 för staden utfärdade privilegier anföra hvad som i denna historik kan vara
lämpligt. Dessa privilegier finnas in extenso aftryckta uti Hertzman och Ringborg, »Anteckningar om Norrköpings stad» samt delvis återgifna i Hertzmans »Samling af gällande
författningar» etc. I. De äro affattade i 46 punkter.

Uti äldre tider utgjordes stadens styrelse af en fogde, senare kallad ståthållare, utgörande
ombud för konungen, samt ett råd. Rådet, bestående af borgmästare och rådmän, utgjorde

Gustaf II Adolf ( Efter en tafla i Norrköpings rådhus)

en representation för borgerskapet, men tillsattes vid
det årligen skeende valet ej af hela borgerskapet,
utan af det afgående rådet. Rådet hade både
förvaltande och dömande myndighet i staden. I viktiga
allmänna ärenden hördes borgerskapet på allmän
rådstuga. Den dömande myndigheten utöfvades dels af
en högre och talrikare rådsrätt inne på rådstugan,
dels af en lägre, fåtaligare ute på torget.

Enligt 1620 års privilegier bestod stadens styrelse
af en ståthallare, som presiderade å konungens
vägnar, samt af rådet, hvilket utgjordes af borgmästare
och rådmän samt en syndikus såsom biträdande.
Afgående rådet valde liksom förut det tillträdande. Hos
rådet fanns förenad högsta myndighet i
administration och lagskipning. Såsom underrätt fungerade nu
kämnerer, hvilka vissa dagar i veckan å rådstugan
afgjorde mindre mål. Emot dessas utslag kunde vädjas
till rådet. Genom en stadga af 1674 ordnades
domstolsväsendet i två instanser, nämligen kämnersrätt,
bestående af 1 rådman och 2 kämnerer af borgerskapet
samt rådstugurätt. Genom privilegierna infördes vid
sidan af rådet en borgarrepresentation, hvilken utsågs
af menige borgerskapet å Valborgsmässan, nämligen
de 24 äldstes råd, bestående till hälften af handlande,
till hälften af handtverkare. Om nu rådet ville höra
menigheten om något, skulle detta ej ske på
sammankomster af hela borgerskapet såsom förr, utan hade
rådet att därför på rådstugan vända sig till de 24 äldste, som sedan på gillestugan
öfverlade. De äldste hade dock rätt att vid svårare frågor meddela sig med menige
borgerskapet i dess gillen. Att handhafva och vårda stadens drätsel upprättades den s. k. sjumanskammaren, bestående af en borgmästare och två rådmän, valda af rådet, samt fyra borgare
(1 från hvarje kvarter), valde af de äldste.

Redan 1639 började regeringen förordna ständiga borgmästare, nämligen en,
justitiaepresidenten, för justitien, en för handel och köpenskap och en för stadens räkenskaper och
byggnader. Efter 1669 omtalas ej någon fogde eller befallningsman. Sedan staden efter
drottning Kristinas död 1689 kommit under kronan, utfärdades samma år en löningsstat,
upptagande blott två borgmästare, nämligen en justitiae- och en handels- och
politieborgmästare. Rådmännens antal, som förr uppgått till 12, var nu 10, äfvenså hade syndikus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>