Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intressen stodo pä spel. Det gällde, huruvida Sverige skulle behärskas af en katolsk furste,
som ock var regent i ett katolskt land, och därmed utsättas för risken att åter tvingas in
under päfvekvrkans ok, eller om det under en protestant såsom herre skulle tryggas mot
denna olycka. På utgången af striden hängde karaktären af Sveriges kommande historia.
En annan utgång än den kampen fick skulle medfört, att Sverige aldrig kommit att göra
sin betydelsefullaste insats i världshistorien, aldrig blifvit trosfrihetens och protestantismens
räddare. Sedan Sigismund med polska trupper landat i Sverige, kom Östergötland att blifva
krigsskådeplatsen, och den afgörande striden mellan honom och hertigen utkämpades vid
Linköping, sedan det visat sig omöjligt att på
underhandlingens väg åstadkomma ett verkligt
samförstånd mellan dem. Konungen drog i
tysthet sina trupper till staden. Vid underrättelsen
därom skyndade hertigen efter. Sigismund hann
att sätta sig i besittning af staden och slottet
och besatte de begge broar, som då ledde öfver
Stångån, nämligen den s. k. Stora Stångebro,
vid det nuvarande Nykvarn, och den s. k. Lilla
Stångebro, som från Agatans östra ända förde
öfver till Stångåns andra sida. I närheten af
den förra höjer sig den s. k. Gumpekulla backe,
en lag bergklint, och invid den sistnämnda bron
uppstiger Ladugårdsbacke. Emellan dessa
punkter uppställde konungen sina krigare, men drog
dem oförsiktigt nog därifrån, då hertigens här
ej kunde varskos i närheten. En stark dimma
skymde nämligen hans annalkande trupper, och
nya underhandlingar hade blifvit ifrågasatta.
När emellertid dimman skingrade sig och
solen sken upp, angrep hertigen de poster, som
bevakade broarna. Väl hade konungen genast
låtit blåsa allarm, och en af konungens
anförare, Arvid Drake, hade i spetsen för Smålands
ryttare, som gingo Sigismund tillhanda,
lyckats komma öfver Stora Stångebro ut på
slagfältet rnen hans folk drefs tillbaka och hindrade de efterkommande att tränga framåt
hvar-för många af konungens män jagades ned i vattnet och där funno sin graf. Dä Samuel
Nilsson, en af hertigens härhöfvitsmän, fört upp kanoner pä Gumpekulla backe och med
dem beströk åns begge nedanför liggande stränder, var öfvervikten pä denna punkt ej längre
tvifvelaktig för hertigen, hvarför Anders Lennartsson, som där fört en af hertig Karls
här-afdelningar, i hast skickade en del af sina ryttare till Lilla Stångebro, där striden var mera
hardnackad och framgången länge oviss. Konungens trupper hade där hunnit intaga en
fördelaktig ställning bakom en gärdesgård och hade på Ladugårdsbacke uppfört kanoner,
hvilkas eld, i förening med fotfolkets, nödgade hertigens krigare att draga sig tillbaka till en
skogbevuxen skogsbacke, där de dock ånyo fattade stånd mot konungens anstormande
stridsmän. Just i denna kritiska stund anlände Anders Lennartssons ryttare och kastade sig in
Minnesvården af Stångebro slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
