Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den redan befintliga delen af Östra Centralbanan har gifvit upphof till anläggningen af
en sammanbindningsled mellan Åtvidabergs järnvägsstation å Norsholm—Västerviksbanan
och Bjärka station på förut sagda bana, hvarigenom lånköpings kommunikationer ytterligare
förbättras.
För att åstadkomma en fortsättning på Mellersta Östergötlands smalspåriga järnväg har
aktieteckning ägt rum, hvarvid Linköpings stad tecknat sig för en insats af 75,000 kronor.
Telegraf och telefon. Ar 1855 blef Linköping genom telegraf satt i förbindelse med andra
orter. Från Stockholm drogs då en telegraflinje till Malmö, berörande under vägen
Söder-telje, Nyköping, Norrköping, Linköping, Västervik, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn,
Kristianstad och Ystad. Följande år erhölls äfven förbindelse med Vadstena och Motala,
Jönköping och Växiö. Sedermera hafva telegrafförbindelserna ytterligare utvecklats, och i och
med att Östra stambanan öppnades, bereddes möjligheter att medels järnvägstelegrafen nå
ett nytt antal orter.
Telefonen kom först 1882 till användning inom staden. Då anlade löjtnant K. Broman
för Linköpings telefonförenings räkning ett enkeltrådsnät där. Första förbindelsen med annan
plats vanns år 1887, då ingeniörfirman Bröderna Haglind påbörjade anläggningen af det
s. k. Östergötlands Provins-telefonnät Linköping ställdes då i telefonförbindelse med
Norrköping m. fl. platser, och Haglindska nätet ställdes i samtrafik med det, som tillhörde
Motala telefonförening. Samma år öfvertog Haglind skötseln af Linköpings telefonförenings
(lokala) nät.
Östergötlands provinstelefonnät såldes 1891 till staten, men redan 1889 började
rikstele-fonen få fast fot i staden. Ett mindre, dubbeltrådigt nät anlades i staden med centrum på
telegrafstationen, och Linköping intogs på en dubbeltrådig förbindelse å linjen Stockholm—
Malmö. Ar 1895 inköpte statsverket Linköpings telefonförenings lokala nät efter att sedan
1891 (efter Haglind) hafva skött detsamma.
Från och med 1896 ombyggdes hela stadsnätet till dubbeltrådigt, och fr. o. m. 1901 voro
alla från staden utgående telefonförbindelseleder ersatta af dubbeltrådiga.
Banker. Den första bankinrättning, som ordnades i Linköping, var dess ännu fortlefvande
Sparbank, som började sin affärsrörelse den 2 september 1833. Insättarnes antal vid slutet
af 1903 utgjorde 12,674 och deras behållning 4,890,534 kr. 13 öre. Reservfondens
behållning uppgick till 443,028:97 kr.
Östgöta bank erhöll 1837 sin första oktroj och öppnades med en fond af 655,000 riksd.
banko. Dess oktroj upphörde 1846, hvarefter ett nytt bolag under namn af Östgöta Enskilda
bank öfvertog den förras verksamhet Sedan år 1856 har banken burit namn af
Östergötlands Enskilda bank.
Jämte denna bank hafva tid efter annan äfven andra banker varit i verksamhet i Linköping.
Så öppnades 1878 en s. k. Folkbank med ett kapital af 77,190 kr., sammanskjutna af 339
delägare. Banken upphörde snart
Ar 1880 öppnade Stockholms Enskilda bank ett afdelningskontor i Linköping, men icke
heller detta lefde länge. Det indrogs med 1889 års utgång.
Jämlikt kungl. förordningen den 22 juni 1883 ordnades i staden en postsparbank.
Sveriges riksbank öppnade den 1 april 1897 ett afdelningskontor i Linköping, numera
inrym dt i egen nybyggd lokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
