Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fodder og af Naade o g Mildhed blomstrende
Naade-Trone» under förhoppning, att det
kungliga reskriptet skulle återkallas, så att de ogifta
gesällerna »fremdeles maatte nyde de
Rettig-heder og Friheder, de i hundrede Aar havde
nydt». Ingenstädes i utlandet hade gifta och
ogifta gesäller gemensam »låda». Reskriptets
vidmakthållande skulle få de värsta följder för
yrket. De danska gesällerna och mästaresönerna
skulle icke på någon plats, där det fanns
Zunft-mässiga skrån — d. v. s. framför allt i hela
Tyskland — bliva erkända som »giltiga», och de
utländska gesällerna, som togo arbete i
Köpenhamn, skulle bli straffade i sina hemorter och
aldrig få lov att bli mästare.
Ett par månader senare, medan strejken ännu
pågick, sände gesällskapet en ny skrivelse till
»Vor allernaadigste Arve-Konge og Herre». Till
denna skrivelse hade fogats ett intyg från icke
mindre än 17 mästare, vilka gjorde gällande,
att mästareämbetets framställning hade
avlämnats utan deras vetskap och gillande. Det
hjälpte inte att ämbetet mönstrade över 50
mästare till förmån för kravet på reskriptets
vidmakthållande — regeringen slog till reträtt,
försökte skjuta över skulden för den vidtagna
åtgärden på magistraten och upphävde det
kungliga påbudet. Detta skedde den 16 november
1781. Strejken hade då pågått nära åtta
månader. Över 200 gesäller hade deltagit i
densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
