Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Wistande i Stockholm. — Swårigheter wid tullklareringen i Petersburg. — Ministern grefwe Cancrin. — Amiral Krusenstern. — Baron Wrangel. — General Schubert. — Ministern grefwe Speranski. — Rysk teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
mig, att grefwe Cancrin en gang i weckan, klockan mellan 9och
10, gafforetrade at en hwar, som hade nagot attandraga. Jag
gick derfiire dit den 4 Juli om morgonen och fann ministerns
format uftpfyldt af en mangd fattigt folk mestadelen gamla
man i farstinnspelsar, och lita tarfligt kladda gamla fruntim
mer fom redan woro uppstallda i en stor krets utmed wag
garna. Ministern, som war klcidd i en morgonrock as grått
klade och rutte nr en lang turlist pipa, gick omkring i kretsen
frau den ene till den andra, afhurde hwad hwar och en hade att
anfora och fade nagra trostande ord. Jag tog min plats bland
de ufriga, och da jag war swartkladd famt hade min nordstjerne
orden pa mig, tilldrog jag mig genast hans nftpmarksamhet,
och allt ester som han narmade sig den punkt i kretsen, der jag
stod, kaftade han flera ganger blicken pa mig, och jag kunde
marka att han tande igen mig. Slutligen kom han till mig,
och fade i en sardeles hoflig och ursaktande ton: "Hwarfore har
ni kommit pa denna tid, da jag, som ni ser, ar upptagen af
dessa fimftla personer, som hafwa ett eller cmnat att beklaga
sig ofwer, eller nagot att bedja mig om? Hwarfore har ni
icke kommir pa den wanliga audienstiden pa eftermiddagen?"
Jag swarade, att jag redan en gang forut wid namda tid hade
kommit olagligt for hans cxcellens och derfore icke wagat fornya
forsoket. Han yttrade derpa sardeles hufligt: "Wanta bara ett
par minuter; jag har att tala ett par ord med den har herrn
(han pekade derwid pa en man i uniform, fom war den enda
walkllidda personen i rummet), fci stall jag wara till er tjenst."
Han tog nu den ifragawarande personen med sig in i sitt ar
betsrmn; kom ester en kort stund åter ut, och bad mig stiga in.
Han war nu lika artig, fom han forstå gangen hade warit fran
stutande, och sade: "Mina tulltjenstcman hafwa handlat ratt;
men nu stall ni fa se, att wi snart stola bringa saken till ratta."
Han stref nagra ord pa en papperslapp, drog pa en klockstrang
och befallde den intradande betjenten, att med denfamma ga till
tullhuset. Han wisade mig derpa i stor skala utforda kartor of
wer Ural-bergen, pa hwilka alla de stallen, der man hade fun
nit guld, woro utmiirkta med gul farg, och gjorde mig upp
marksam pa, att de allescunmans lago pa bergskedjans ostra
sluttning, hwilket tycktes antyda, att nagon gang fordomtima en
wcildig wattenmassa hade slagit sina biiljor mot denna sida af
berget och hade afsatt detta tyngre material pa den motfatta.
Han bad mig slutligen, att i fall jag pa min resa stulle warse
blifwa nagon klanderward oordning, jag i sa handelse wille an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
