Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ORGANISATIONSARBETET
| HUR TANKEN PÅ SVERIGES IDROTTSSPEL FÖDDES |
Ingen händelse har väl här i Sverige så bidragit till en allmännare
förståelse för den moderna idrottens strävanden som de Olympiska
Spelen i Stockholm. De svenska framgångarna såväl på Stadion som på
det rent idrottsorganisatoriska området väckte ju faktiskt till liv en
nationell våg av en styrka, som man ej på länge sett. Var icke de svenska
idrottsmännens segrar som en återklang från forna dagar, då det svenska namnet
var både ärat och fruktat bland folken vida omkring? Visade icke dessa
segrar, att den svenska ungdomen ännu hade något kvar av germanernas
urkraft och att den, tillsammans med segervilja, också kunde föra till seger
över större och mäktigare nationers representanter? Visade icke hela
genomförandet av organisationsarbetet, att den svenska organisationen mer
än någon annan dittills förmådde föra de Olympiska Spelen så nära den
antika förebilden som möjligt, och betraktas icke ännu i dag
Stockholmsspelen såsom de moderna Olympiska Spelens höjdpunkt?
Därtill kom, att dessa spel för den svenska idrottsrörelsen blev en
impuls till ett på alla områden oerhört utvidgat arbete, där allmänhetens
intresse, enskilda och offentliga myndigheters offervillighet på ett helt annat
sätt än dittills kom den frivilliga idrottsrörelsen till del. Kort sagt, de
Olympiska Spelen skapade den moderna idrottens genombrott.
Denna oerhörda succés blev väl också huvudorsaken till, att man ganska
snart började planera en ny stor idrottsfest, och redan 1914 gingo de stora
Baltiska Spelen av stapeln i Malmö i samband med därvarande Baltiska
Utställning. Och då genom världskriget Olympiaden i Berlin 1916
inställdes, lyckades den svenska idrottsrörelsen genom anordnande av de
Svenska Spelen i Stockholm 1916 skaffa en god ersättning för den inställda
Olympiaden och lyckades ånyo genomföra en vacker och stilfull idrottsfest,
som fick sin stora betydelse för hela Nordens idrott.
Det bör därför icke vara ägnat att väcka förvåning, att när i Göteborg
under år 1916 alltmer började dryftas de former, under vilka staden
Göteborgs högtidliga firande av sitt 300-årsjubileum skulle äga rum år 1921,
man från idrottsledarehåll där sökte föra fram tanken på en stor
idrottsfest, som skulle kunna ingå som ett led i det jubileum, som framför allt
skulle högtidlighållas med den planerade stora utställningen.
Själva tanken härpå framlades den 26 februari 1916 av framlidne
direktör Hugo Levin vid ett sammanträde i den s. k. Göteborgsföreningen
för främjande av gymnastik, idrott och skytte. Vid framförandet av detta
initiativ antydde direktör Levin, att en huvudorsak till att Göteborgsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:44:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sig1923/0012.html
