Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under inga förhållanden underkasta sig. På grosshandlare Englunds förslag
lancerades därför i stället det icke mindre förnäma namnet Sveriges
Idrotts-spel 1921, som också blev det officiella firmanamnet.
De två nästa stora frågorna, som Organisationskommittén upptog till
behandling, gällde generalprogrammets utformande och ekonomien. Det är
redan antytt, hur hos initiativtagaren den ursprungliga tanken växte ut för
att allt mer och mer få festen att likna en olympiad i mindre skala. Från
början var tanken den, att hela det omfattande programmet skulle kunna
genomföras på en tidrymd från en söndag till nästa, men det visade sig
ganska snart vara ogenomförbart. Detta framgår klart vid ett
genomläsande av generalprogrammet, sådant det uppställdes av direktör Levin och
preliminärt blev fastställt av förvaltningsutskottet. Organisationsarbetet hann
ungefär så långt, då beslutet om Spelens uppskjutande till år 1923 fattades,
och organisationsarbetet tillsvidare nedlades.
Hann organisationsarbetet beträffande generalprogrammet fram till en
preliminär lösning, så lyckades detta däremot icke teträffande ekonomien.
Många förslag voro uppe och dryftades inom kommittén. Ett av dessa
resulterade också i en framställning till Göteborgs Stadsfullmäktige om ett
anslag å 25,000 kr. som bidrag till organisationskostnaderna. Efter diverse
förhandlingar beviljades också Organisationskommittén anslaget på 25,000 kr.
vilket dock, i mån av tillgång, skulle återbetalas. Man var emellertid fullt
på det klara med, att denna summa endast kunde bekosta en del av det
vidlyftiga organisationsarbetet och att andra medel på annat sätt måste
anskaffas. Till sist stannade man för att hos Kungl. Maj :t begära tillstånd
till ett varulotteri med 100,000 lotter å 2 kr., varav minst 80,000 kr. av
den väntade behållningen skulle anslås till organisation.
I samband härmed kan framhållas, hur man tänkt sig ordnandet av den
inbördes ekonomien mellan de olika idrottsgrenarna. Med stöd av bl. a.
erfarenheterna från Svenska Spelen i Stockholm 1916 ansågs det lämpligt,
att varje idrottsgren själv skulle svara för sin ekonomi. Gemensamma skulle
omkostnaderna för huvudadministration, reklam, pris och dyl. vara. Här
fanns alltså ej den principen genomförd, att de ekonomiskt mera bärkraftiga
idrotterna skulle understödja de med inkomster mindre lyckligt lottade
idrottsgrenarna. Speciellt är anmärkningsvärt, att fotboll, som beräknades
skola lämna det väsentligaste överskottet, skulle hava sin egen ekonomi.
I samband med övriga ekonomiska frågor upptogs också Slottsskogsvallens
ekonomi till tehandling. Det var nämligen vid denna tidpunkt ytterligt
osäkert, om Göteborgs ‘Stadsfullmäktige skulle vara villiga att bevilja de
betydande anslag, som komme att erfordras för Slottsskogsvallens
utbyggande i sådant skick, att den kunde användas för de planerade spelen. På
hemställan av Beredningen för Slottsskogsvallen beslöt också
Organisationskommittén ingå till Stadsfullmäktige med anhållan, att Stadsfullmäktige hos
Izl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
