- Project Runeberg -  Sveriges idrottsspel Göteborg 1923. Officiell berättelse /
99

(1924) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marathonsegraren ett varv före mål.

segerns sötma, som Loosman njöt, då han, lagerkransad och flagghöljd,
fann att Tatu var hland de efterblivna. Det fanns en man på startlinjen,
som det skulle vara hart när ett helgerån att glömma i denna lilla prolog,
nämligen japanen Miura. Den lille av naturen solhylte mannen såg bister
och allvarsam ut, där han stod på startlinjen, men näppeligen kunde det
vara vårt nordiska »polarklimat», som gav honom detta uttryck, ty det var
nästan trettio grader i skuggan. De svenska pojkarna våndades i hettan
och Loosman var även bestört över värmen, men den lille japanen hade
för säkerhetens skull dragit på sig en tjock ylletröja i sitt hemlands
vackraste rött. Stackars man!

Det låg en ovanlig högtidsstämning i luften, när tävlingarnas överledare
utdelade de sista orderna för starten. Vi litet var, som befunno oss inne
på banan, sökte förvisso att muntra de tjugoen männen och skingra deras
nervositet. Sedan snart sagt urminnes tider är det en känd sak, att det alltid
finnes någon i varje marathonlöpning, som rusar å stad och på detta sätt
förtar sig själv och kanske även i en viss grad förstör loppet. Av
nedanstående skildring torde framgå, att så även skedde denna gång.

Svensken Huber hade ledningen, då fältet efter två varv försvann genom
stora portalen. Från pressbilen lämnades följande skildring av den
händelserika löpningen:

Bilen svängde in på Frölundavägen mellan täta led av åskådare, som
lägrat sig på vägkanten och uppe i skogsbrynet. Solen glödde. Det var nog
så intressant att titta på, men man kan misstänka att folket på vägkanten
inte precis ville byta med löparna. Även om dessa voro lättklädda och
även om lagern väntade. Det var ju den första verkligt heta sommardagen,
alltså traditionellt marathonväder.

)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:44:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sig1923/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free