Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der hennes klocklena stämma, och fram hvirflar
det första paret. Rundt om lindstammen i andra
ändan af gården lyder lagen; i i i i i i i... där
lyckades de små fingerspetsarna nå hvarandra, innan
den stackars änkan ens på långa vägar hunnit
målet. Förtjusta och stolta vända de återförenade
tillbaka till sin plats i ledet.
»Sista paret ut!»
Ännu en gång går den vilda jakten. Nu är
det ett par af de största flickorna, som är framme
på täflingsbanan, och Martha ökar farten till
snabbaste språng. Förbi förstukvisten, rundt om
linden, fram emot porten — nu, nu har hon blott
att lyfta handen för att gripa den flyende, då med
ens ett oanadt hinder korsar hennes väg. En arm
sträckes ut, en kraftig basröst mullrar fram ett
skratt, och nästan andlös segnar hon in i famnen på
Sten Stålfelt, som i samma ögonblick träder fram
ur portgången.
»När hvar tar sin, så tar jag min! Det kan
man kalla ett hjärtligt mottagande,» utropar
artisten, och de hvita tänderna glimma till under
den välvårdade mörka mustaschen.
»Åh, är det bara du,» flämtar Martha, så fort
hon hunnit hämta sig ur sin förvirring. »Nog
är du välkommen, men fullt så eftertryckligt hade
jag ändå inte tänkt ta’ emot dig.»
»Nej, det kan jag väl föreställa mig, om det
nu verkligen varit bara jag. Men, som du ser,
— 150 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
