Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när vi kom. Kanske kan vi rent af få vara med
på ett hörn?»
Men något sådant vill Agneta alls icke höra
talas om. Lekstunden skulle för öfrigt just nu
vara slut, och ännu en timmes flit vid
knyppeldynorna återstår före middagsrasten. Både
kyrkoherden och hans följeslagare ha nog också kommit
för att få se något intressantare än en hop
ostyriga barnungar springa »sista paret ut», och om
herrarna ej ha något däremot, passar det ju
utmärkt att stiga direkt in i gässbustugan.
Så får då hela den lilla elevskaran, som skygg
och nyfiken likt en klunga lamm skockat sig borta
vid logväggen, i tur och ordning under djupa
knixningar passera revy för kyrkoherden, som tar
hvar och en i hand, nämner dem vid namn och
vänligt sprakar dem an. Kretsen kring det stora
långbordet inne i lektionssalen slutes på nytt, mor
Olsos Kirsti niger och ler med hvarje skrynkla i
sitt gamla ansikte, och knyppelpinnarnas sakta
knitter fyller den plötsliga stillheten.
Med lefvande intresse ta de besökande del af
Agnetas upplysningar och förklaringar, inhämta
de rikt växlande gamla mönstrens underliga
benämningar, fängslas af den rosrätta
regelbundenheten i blommornas, stjärnornas och vågornas
skridt öfver bottenverkets spindelnät, de kraftiga
konturernas kärfva hållning, de raka kanternas
karaktäristiska linierenhet. Hvilka skatter af folklig
diktning ligga ej bundna i dessa trådfina maskor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
