Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att lätta litet på bördan ? Det kan aldrig gå i
längden att Brita på det här viset släpar ut sig
ensam med de små.»
Men nu ryckte Mårthans Brita till som bränd
med en brand. I flämtande staccato störtade
orden öfver hennes läppar. Nej, se aldrig i
lifvet skulle de få henne att skiljas från barnen, och
så länge hon kunde krafla sig upp ur sängen och
ordna med en matbit, skulle ingen främmande
människa komma vid de oskyldiga små kräken!
För resten var det visst inte så farligt med henne ;
hon orkade godt sköta sitt, både gården och geten
och ungarna, och det var bara om kvällarna hon
var litet utschasad och förbi. Men fick hon sen
sofva något så när i fred för hostan och pigga opp
sigtoied en kaffeskvätt om morgonen, så kunde hon
gå både långa vägar och knoga och arbeta dagen
i ända, om det gällde. Och vore vintern bara
öfver och det blef vår på nytt, skulle hon nog snart
vara alldeles bra igen!
Kyrkoherden lät henne riktigt tala till punkt,
och äfven sedan hon slutat och, andfådd och
uppgifven, sjunkit ned på skomakarpallen i hörnet
med de magra händerna slappt hängande öfver
knäna, satt han en lång stund tankfull och tyst.
Martha drog den lille smörgåsmumsaren till sig
och frågade honom efter ålder och namn; och när
hon sedan började beundra det vackra bandet, som
höll upp bröstlappen till hans förkläde, kom hans
mamma intresseradt fram och förklarade, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
