Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Signalsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst signalredskap utan hjälp av fasta signaler. Växlingsrörelserna
kunna i regel överblickas från ställverket, och tågklareraren och
växlingspersonalen meddela sig med varandra, varigenom fara för kollision
med tåg kan anses utesluten.
Vid stationer med mera omfattande växlings tjänst visade det sig i
många fall behövligt att genom särskilda fasta signaler göra
växlingspersonalen uppmärksam på huruvida tågspåren finge användas för
växling eller icke. I några enstaka anläggningar använde man till en början
för detta ändamål semaforer, vilka därvid benämndes manöversignaler.
Vid ett allmännare bruk av manöversignaler blev det nödvändigt att
härtill välja en signal, som till utseendet kan skiljas från huvudsignal.
Man övergick då till att som manöversignal använda s. k. spårspärrlykta.
Signalbild för »växling förbjuden» utgöres av svart tvärstreck å runt
bakgrundsfält av mjölkglas, vilket nattetid belyses bakifrån, så att samma
signalbild erhålles såväl dag som natt. För att markera, för vilket spår
spårspärrsignalbilden gäller, göres tvärstrecket lutande mot detta spår.
Signalen »växling tillåten» åstadkommes genom att vrida signallyktan
omkring en vertikal axel, så att spårspärrsignalbilden står parallellt med
spåret, varvid ofärgat sken är synligt nattetid.
En mera positiv signalbild för »växling tillåten» erhölls genom
formljussignaler, vilka vid statens järnvägar började användas år 1923. I
signalföreskrifterna erhöllo dessa benämningen dvärgsignaler.
Signalbilderna åstadkommas med ofärgade ljuspunkter, placerade parvis i olika
lägen. »Växling förbjuden» visas sålunda med två ljuspunkter i vågrät
linje. »Växling tillåten» visas med två ljuspunkter i lodrät linje eller i en
linje i 45° lutning snett uppåt åt vänster, av vilka den sistnämnda
signalbilden fått innebörden »varsamhet». Dessa signaler hava kommit till
användning å större stationer, där växlingsrörelser ske med förreglade
växlar och ledas från ställverk. För sådana fall, då växlingen sker med
oförreglade växlar, infördes en särskild signalbild, som benämnes
»ogiltighetssignal» och består av två sken i 45° lutning snett uppåt
åt höger.
7. Ändrade signalbegrepp och nya signaler
Spårspärrlyktor och dvärgsignaler hade från början betydelse endast
för växlingsrörelser. Dylik signal, som gällde för växling från ett
tågspår, bibehölls därför i ställning »växling förbjuden», då körsignal visades
med den för samma tågspår gällande huvudsignalen. Man fann
emellertid sedermera vissa fördelar vara förenade med att kunna använda
spårspärr- och dvärgsignaler även för tågrörelser. Den gamla signalbilden
»växling förbjuden» blev härigenom liktydig med »stopp för tåg och
växling», och signalbilderna för »växling tillåten» erhöllo under vissa
förutsättningar betydelse av körsignal för tåg. En avsevärd förenkling blev
härigenom möjlig, särskilt vid större bangårdar, i det att
dvärgsignalerna kunde användas för dirigering av tågen över tågvägar med liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
