- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift /
417

(1931) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. AUTOMOBILVÄGSBYGGNADER - I. De första bilvägsbyggnaderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VI. AUTOMOBILVÄGSBYGGNADER



De automobilvägar, vilkas tillkomst och utförande här
skildras, och vilka samtliga ligga inom Göteborgs och
Bohus län, hava tillkommit som en följd av
världskriget. De äro kristidsföretag men utan att vidlådas av
det förklenande, som eljest utmärker så gott som allt,
vad man betecknar med denna benämning.

Deras lokala förläggning till Sveriges västkust och
Bohuslän beror på särskilda omständigheter. Bohusläns norra hälft
innehåller storslagna tillgångar av utmärkt granit, sedan decennier utnyttjad
för tillverkning av gatsten och byggnadssten. Naturtillgångarna ifråga
hava givit upphov till en omfattande granitindustri, som åren före 1914
sysselsatte omkring 6 000 arbetare, och vilken i huvudsak arbetade för
export. Vid krigsutbrottet i augusti 1914 var det väl knappast någon
större industrigren i vårt land, som så omedelbart och så fullständigt
lamslogs som granitindustrien. Bland de arbetslösa stenarbetarna uppkom
den bittraste nöd. Omflyttning av dessa arbetare till andra orter och
annan verksamhet blev icke möjlig annat än i begränsad omfattning.
Bostadsband och familjehänsyn såväl som bristande tillgång till
arbetstillfällen på annat håll höllo det stora flertalet av stenhuggarna kvar vid
hemorterna i stenindustridistrikten.

Det blev ofrånkomligt, att även statsmakterna trädde emellan, när
kommuner och landsting icke vidare förmådde täcka arbetsbehovet. För
att bringa hjälp åt de från stenindustrien arbetslösa föranstaltades därför
tillverkning av gat- och kantsten, som statens arbetslöshetskommission
genom sitt underorgan, statens stenleveranscentral, tillhandahöll bl. a.
städer och samhällen för gatu- och vägförbättringar. Statsbeställningarna
av gat- och kantsten måste dock hållas inom rimliga gränser och räckte
icke till för att täcka arbetsbehovet bland stenhuggarna.

I. DE FÖRSTA BILVÄGSBYGGNADERNA



Efter det förberedande undersökningar verkställts under 1916, beslöt
Kungl. Maj:t den 10 november samma år att omedelbart igångsätta
byggandet av vissa bilvägar i Bohuslän som nödhjälpsarbeten,
nämligen linjerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:47:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj1931/2/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free