Statens järnvägar 1906-1931. Minnesskrift i anledning av de svenska statsbanornas 75-åriga tillvaro / Band 2 - Del 3. Bana och byggnader; Del 4. Maskintjänsten; Del 5. Förrådsväsendet; Del 6. Huvudverkstäderna; Del 7. Elektrifiering och elektrisk drift / 565 (1931) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lokens och lokpersonalens utnyttjande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid elektrisk drift har, per lokpersonal[1] räknat, mera i tågkilometer
uttryckbar effektiv tjänst kunnat utvinnas därigenom, att kol- och
vattentagningen bortfallit, tåghastigheten ökats och lokens turer väsentligt
utsträckts, varigenom klargöring, avsyning och väntetider bortfallit vid de
mellanstationer, där vid ångdrift lokbyte förekom. En rättvisande
jämförelse mellan totala lokpersonalbehovet vid ång- och elektrisk drift för
en större bansträcka ernås genom att jämföra förhållandena å linjen
Stockholm—Göteborg dels vid den sista vid enbart ångdrift tillämpade
tidtabellen år 1925 och dels vid den första »elektriska tidtabellen» år 1927.
Resultatet av denna jämförelse angives i tabell 1.

Tabell 1.
Tidtabell	Antal personaler i tågtjänst	Medeltal per personal
		Timmar per månad				Tågkilometer per månad
		Tidtabellstid	Lokskötsel	Tid för trafikavd. före och efter tågtjänst m. m.	Total tjänstgöringstid
125 (ångdrift)	137	97	39	56	192	2 340
127 (elektrisk drift)	118	109	18	63	190	3 190

Den i tabellen framställda jämförelsen beträffande tiduppgifterna
framträder mera åskådligt genom den grafiska framställningen å bild 495.


Efter år 1927 har å linjen Stockholm—Göteborg dels en allmän ökning
av tåghastigheten ägt rum och dels nya tåg inlagts. Medelprestationen
per månad för lokpersonalen uppgick under sommaren 1930 för samtliga
tåg till cirka 3 550 tågkilometer.

Elektrifieringens inverkan på lokpersonalbehovet framträder särskilt
för snäll- och fjärrgodstågen, vilket åskådliggöres genom den grafiska
framställningen å bild 496.

495. Tjänstgöringstid per månad för lokpersonalen i tågtjänst å linjen Stockholm—Göteborg.

Lokpersonalkostnaden nedbringas
väsentligt genom lokbemanning med
endast förare. Redan år 1909 anskaffades
ett antal för enmansbemanning avsedda
mindre 2-axliga ånglok litt. Y, för vilkas
konstruktion redogöres å sid. 468. Dessa
lok hava använts bemannade med
endast förare, dels försöksvis och dels
mera varaktigt å bland annat följande
bansträckor, nämligen Stockholm C—Rotebro, Göteborg—Kungsbacka,
Norrköping — Graversfors, Gällivare —
Malmberget och Hammerdal—Sikås. I regel ha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>