Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jades å en gjutjärnsring nedlagd på bottnen af ett af stark förtimring och
spåntväggar omgifvet, omkring 10 meter djupt sänkschakt i älfdoseringen
och fortgick till närheten af markytan, hvarefter jorden utgräfdes inuti
sänk-brunnen, hvilken sedermera sjönk af sin egen tyngd och i mån af
sjunk-ningen påmurades, till dess densamma nedträngt till fasta bottnen. Den inuti
en sänkbrunn befintliga jorden utgräfdes först direkt af arbetarna och
uppfordrades med hink, men då sänkningen fortgått så långt, att vatten
inträngde i sänkbrunnen, kunde detta sätt för jordens undanskaffande icke
längre användas, utan sedermera utgräfdes och upptogs jordmassan inuti
sänkbrunnen medels en enkel anordning, bestående af en kort, på en
vertikal axel anbringad järncylinder med en botten nedtill, hvilken var från
centrum till sidan genomskuren med den ena delen af snittet nedviken, så
att då cylindern kringvreds den uppsamlade jorden tills den blef fylld,
hvarefter cylindern upphalades utefter den vertikala axeln och tömdes.
Detta förfaringssätt upprepades i mån af sänkbrunnens nedsjunkning ända
till dess den fasta bottnen uppnåddes. Jordborret drefs af en lokomobil
medels utväxling från ett maskineri till ett å borrets vertikala axel anbringadt
kugghjul. Sedan sänkbrunnarna nedträngt till den fasta bottnen och den
inuti dem varande jordmassan på nämnda sätt fullständigt borttagits,
fylldes rummet i hvaije sänkbrunn med betong. De nu ifrågavarande
sänkbrunnarna måste nedpressas till ganska afsevärda djup för att tillräckligt
bärande mark skulle uppnås. Så nedtrycktes den västra pelarens båda
sänk-brannar, hvilka hafva en största höjd af 16 meter, till ett djup af 11,6 meter
under älfvens lägsta vattenyta, hvaremot den östra pelarens brunnar, hvilka
hafva en höjd af 14,25 meter, behöfde nedpressas till endast 6,6 meter under
lägsta vattenytan för att uppnå fast botten. Dessa pelare äfvensom brons
landfästen uppfördes för endast enkelspårig järnväg, hvaremot de båda
strand-pelarna och älfpelaren anordnades för uppbärande af två järnvägsspår.
Strandpelarna hvila hvardera å till bergbottnen nedslagna 234 pålar, hvilkas
längd variera mellan 11,5 och 12,8 meter. För älfpelaren anbringades
däremot, sedan de lösa jordlagren blifvit bortmuddrade och bottnen utjämnats
med slagen sten, en timrad kista, som fylldes med kullersten. Denna kista,
hvilken är 7 meter hög, erhöll till följd af att pelaren är byggd för två
järnvägsspår i öfrigt ganska ansenliga dimensioner. Den har nämligen en
längd af 21,67 meter i bottnen och 18,6 meter i dagen och dess bredd är i
bottnen 9,2 meter och i dagen 5,7 9 meter. Kistans väggar hafva således en
lutning af 5:1. Ofvanpå samtliga pelares murverk anbringades järnbockar,
hvilka jämte landfästena uppbära broöfverbyggnaden.
Kostnaderna för grundläggningen och murningen af denna stora
brobyggnad uppgingo till det betydliga beloppet af 147,645 kronor. Häraf kommo
på östra landpelaren 21,588 kronor, östra strandpelaren 24,370 kronor,
älfpelaren 42,637 kronor, västra strandpelaren 24,068 kronor, västra
landpelaren 26,070 kronor och på de båda landfästena tillsammans 8,912 kronor.
Jämöfverbyggnaden betingade en kostnad af 178,082 kronor samt muddring,
glacismurning m. m. 15,227 kronor, hvadan brons totala kostnad uppgick
till 340,954 kronor.
Statem järnvägar 1856—1900. Ii to
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
