Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Från Patrowka till Samara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
invånare dogo t. ex. i mars manad omkring 50 personer,
under det (dt i en annan tnj med omkriny 2,000 invånare under
b’.amma månad doyo 05 personer, enligt uppgift af tillförlitlig
person! Hadc jag haft tillfälle att räkna alla de nya
graf-varne på kyrkogårdarne, skulle jag utan tvifvel kommit till
häpnadsväckande resultat. Derom öfvertvgades jag vid endast
en hastig blick på de skogar af nya träkors, som under vintern
uppvuxit på begrafningsplatserna.
Om man utgår från det icke alls osannolika antagandet,
att dödligheten bland de hungrande millionerna i allmänhet
uppnått samma höjd som i vissa byar inom de tyska
Volga-kolonierna, eller 200 på tusendet, och frånräknar den faststäldt
normala dödlighetssiffran, d. v. s. 17 på tusendet, kommer
man till det resultatet, att 183 på tusendet, eller 5,490,000 af
alla hungersnödsprovinsernas 30 millioner invånare på ett enda
år dött medelbart eller omedelbart af hunger! Frånräknar
man den normala ryska dödlighetssiffran, 36 på tusendet,
livil-ken förfärliga siffra enligt den 1885 hållna ryska
läkarekongressens utsago har sin grund i folkets brist på näringsmedel,
d. v. s. permanent hungersnöd, får man likväl den sannolika
fruktansvärda slutsumman af 4,920,000 människor, som dött
i följd af hunger.
Det var med verklig saknad som jag tog afsked af mina
vänner grefve L. L. Tolstoy och hans förvaltare samt öfriga
bekanta i Patrowka och begaf mig på återresan till Sam ara.
Emedan det ej var alldeles tryggt för en främling att
färdas ensam i dessa aflägsna trakter under den rådande nöden,
önskade jag gerna hafva något ressällskap. Tillfälle härtill
yppade sig äfven. En militärläkare hade nämligen, efter
upprepade framställningar till myndigheterna om tyfusfeberns och
andra sjukdomars härjningar, blifvit skickad dit ut för att taga
kännedom om förhållandena, och denne skulle nu resa tillbaks.
Med utsökt artighet beviljade han min anhållan att få göra
honom sällskap. Enligt öfverenskommelse skulle jag
sammanträffa med honom i byn Zemljanki, omkring en mil från vårt
hufvudkvarter. Der träffade jag icke blott min blifvande
reskamrat utan äfven en ung läkare från Petersburg, utsänd af
»Röda Korset», hvilken låg svårt sjuk i fläcktyfus i en mörk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
