Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betarne öfverallt, bland andra af bageriarbetarne i
huf-vudstaden Wellington. »Arbetarne öfver hela landet
befinna sig i fullt uppror mot skiljedomstolen och
regeringen har sett sig nödsakad att intaga en fast
ställning, för att en gång för alla undanrödja svårigheterna.»
Arbetarne å sin sida skumma af raseri, dels öfver
att icke få sin vilja fram och dels öfver det nya
lagförslaget, som de ämna på det kraftigaste bekämpa.
Deras vrede vänder sig i främsta rummet mot
arbetsministern Millar.
Tiderna förändras. Mr. Millar var ledare för »The
Maritime strike» år 1890 och då arbetarnas afgud.
Arbetarne ämna nu bilda ett eget parti i
parlamentet för att omstörta den nuvarande »borgerliga»
regeringen.
Det är den sociala evolutionen — hän till
anarkismen.
Denna har redan länge ■— trots alla »reformer»
haft fast fot i Nya Zeeland. För blott ett par år sedan
skref mr. Millars närmaste man sekreteraren i
arbetsdepartementet E. Tregear till en meningsfrände i
Förenta Staterna följande bref, som ju bär talande
vittnesbörd om stämningen inom politiskt ledande kretsar:
»Här i Nya Zeeland — säger han — fortfara vi
att hugga oss fram och så småningom skola vi kapa
rötterna på det ena onaturliga privilegiet efter det
andra. Yi ha lyckats resa skiljedomen på stadiga fötter.
Nu hafva vi börjat ett korståg mot jordägarne i
städerna och deras omgifningar, emedan hvarje fördel,
som genom skiljedom tillerkännes arbetarne åter tages
ifrån dem genom röfvarräntor. Yi taga frivilligt genom
köp eller genom expropriation jordområden intill stä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
