Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Vår hjälte gör en ny kryssning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 220 -
- Vänta litet, ropade Gascon, till dess jag lagt
henne upp i vinden och fått den ur seglet.
Detta skedde; de revade seglet, men kunde icke
hissa det, ty när Gascon släppte rodret för att hjälpa
Jack, fylldes seglet, och fattade han åter rodret och
fick vinden ut ur seglet, var Jack icke stark nog att
hissa det. Vinden tilltog hastigt och sjön växte,
sedan solen gått ned; med det till hälvten hissade seglet
kunde de icke lägga bidevind, utan sattes rätt mot
land av stormen. Speronaren ilade fram över havet
med halva sin köl över vattnet.
- Man kan åtminstone icke beskylla oss för att
löpa bort med båten, anmärkte Jack, ty den löper
bort med oss.
- Ja, sade Gascon, tryckande på rorkulten
med all sin kraft, hon har tagit betslet mellan
tänderna.
– Det skulle jag icke bry mig om, om jag blott
hade en bit mellan mina, svarade Jack, ty jag är
rasande hungrig igen. Vad säger ni, Ned?
- Jag håller fullkomligt med er, men detta kanske
är vår sista måltid!
- Då önskade jag, att vi hade något riktigt gott
att äta, men varför säger ni så, Ned?
- Om en halv timme äro vi på land.
- Det är ju det vi Önska.
- Men sjön går hög, och båten kan bli
sönderslagen mot klipporna.
- I så fall kommer ingen och frågar oss om den
och dess besättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
