Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med starkt och troget uppoffrande mod. De blifva
derigenom uppenbarelser af mensklighetens innersta, med
sitt eget förderf kämpande kraft, och ifrån dem utgår
derföre ett ljus, som sprider en mild dager öfver hela
verldshistorien och gör att den allvarlige betraktaren
deraf kan se äfven de mägtiga personliga
förstöringskrafterna i ansigtet, utan att förtvifla.
Den sjukdom, som i nära sju decennier djupt
genomgripit och ännu i dag genomgriper Europas gamla
civilisation, och som kallar sig »revolutionen«, har, oaktadt
vanvett och grymhet i ytterligt hög grad utmärka den
såsom historiskt factum, dock i sitt inre en rörelsekraft,
som i fall den förmått yttra sitt väsentliga innehåll genom
anuat än ord, skulle vara förtjent af aktning. Denna
rörelsekraft heter, såsom bekant är, »frihet* Det
begrepp, man fäster vid detta märkvärdiga ord, är dock ej
allenast dunkelt och förvirradt, utan äfven blott negativt.
Men dervid anser jag mig icke nu böra uppehålla mig.
Jag erinrar blott att man af detsamma gjort en tvåfaldig
tillämpning. A ena sidan använde man det på
individualiteten och försökte att göra den personliga frihetens
anspråk till samfundslifvets princip. Men detta anspråk
urartade snart till en emot samhällets idé och inre
nödvändighet käckt fiendtlig individualism, som efter att
hafva åstadkommit anarchi och några vexlande tyrannvälden,
stadnade i en despotism, så ytterlig att den knappt har
sin like i verldshistorien. A andra sidan tillämpades den,
med en vida djupare aning på folkskrafterna, och yrkade
att dessa skulle befrias ifrån de mer eller mindre
främmande välden, hvilka nu förtrycka deras utveckling. Det
kan icke nekas, att i de flesta af Europas stater
samhällsmyndigheten icke hvilar på den nationala utvecklingens
grund, utan på ett välde som uppkommit, dels genom
eröfringar, dels genom familjförbindelser emellan
dynastierna, och att derigenom en spänning blifvit framkallad
emellan regenterna och folken, som ej allenast håller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
